Handlingar Årsmöte 2013

Föreningen Vi Konsumenter

Dagordning vid årsmötet 15 april 2013

 

1. 1.    Mötets öppnande
2. 2.    Fastställande av röstlängd
3. 3.    Fråga om årsmötet är rätt utlyst
4. 4.    Fastställande av dagordning
5. 5.    Val av mötesfunktionärer
   a) Val av ordförande och sekreterare för mötet
   b) Val av två protokolljusterare, tillika rösträknare
6. 6.    Behandling av styrelsens verksamhetsberättelse
7. 7.    Behandling av balans- och resultaträkning
8. 8.    Behandling av revisorernas berättelse
9. 9.    Fråga om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen.

10.Beslut om antalet styrelseledamöter och ersättare

11.Val ordförande

12.Val av övriga ledamöter i styrelsen

13.Val av två revisorer

14.Val av valberedning och sammankallande

15.Motioner

16.Val av ombud till Sveriges Konsumenters årsmöte med två representanter, en ordinarie och en ersättare.

17.Fastställande av medlemsavgifter för nästkommande verksamhetsår

18.Styrelsens förslag till verksamhetsplan, riktlinjer och budget för kommande verksamhetsår

19.Ärenden som styrelsen hänskjutit till årsmötet

20.Ärenden som årsmötet beslutar ta upp till behandling

21.Avslutning

 

 

Verksamhetsberättelse för Vi Konsumenter omfattande tiden

1 januari – 31 december 2012

Vi Konsumenter är en oberoende förening för engagerade privatpersoner. Vi Konsumenter (VK) är en av de 27 medlemsorganisationerna i Sveriges Konsumenter (SK). Vi skall vara en organisation som samlar aktiva konsumenter som genom engagemang och kunskap vill bidra till en ökad konsumentmakt och bidra till konsumentnytta.

 

Styrelse efter årsmötet 2012

Gunnela Ståhle, ordförande

Jan-Erik Nyberg vice ordförande

Christina Möller, sekreterare

Ulf Nyberg, kassör

Eva Callmer, ledamot

 

Revisorer

Bill Larsson

Sten Lundqvist

 

Valberedning

Christina Axelsson, sammankallande

Gun Löfqvist
Inger Persson

 

Styrelsemöten

Styrelsen har under året haft 8 protokollförda sammanträden

Årsmöte 28 mars

Årsmötesseminarium

Som konsumentorganisation är det angeläget att vi skaffar oss kunskap om vad som ligger bakom de märkningar på livsmedel, som vi möter i butik. Innan årsmötet presenterade Rainforest Alliance (RA) och Svenskt Sigill de krav som ställs i odling och uppfödning. Båda märkningarna bygger på certifiering och oberoende tredjepartskontroll.  Inom RA:s standard ställs krav på att bevara den biologiska mångfalden, en omdömesgill användning av vattenresursen, minskad användning av bekämpningsmedel och mycket mer. Svenskt Sigill har kriterier på miljö, djuromsorg och livsmedelssäkerhet och säger nej till GMO liksom RA. Dessutom finns möjlighet att certifiera klimatåtgärder och naturbeteskött. Mer information kan man hitta på respektive hemsidor www.rainforest-alliance.org och www.svensktsigill.se.

 

Årsmötet leddes av Ingrid Burman, ordförande i HSO.  Verksamhetsplanen för 2012 var i överenstämmelse med det övergripande syftet att ge konsumenterna kunskap och möjlighet att göra medvetna val med utgångspunkt från hållbarhetsaspekter – miljö, hälsa, livsmedelsäkerhet och djurskydd.  För 2012 prioriterades aktiviteter inom följande områden, en utveckling av hemsidan och utökat samarbete med andra organisationer.

• Åtgärder för      att minska köttkonsumtionen och välja rätt kött
• Den offentliga      måltiden
• Antibiotikaresistens

 

Minskad köttkonsumtionen – hur ska vi minska och hur ska vi välja rätt kött

Den 11 april 2012 bjöd VK in till fortsatt samtal med ett antal kompetenta och engagerade personer. Många var där, politiker, myndigheter, bönder och NGO:s, men vi saknade köttindustrin, handeln (större del av dagen) och storhushåll och restaurang. Anita Lundström, Naturvårdverket rapporterade om köttkonsumtionens klimatpåverkan och Elin Röös, doktorand vid SLU presenterade sitt förslag till Köttguide. Köttguiden ska vara ett hjälpmedel för att välja kött med utgångspunkt från klimataspekter, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, antibiotika och djuromsorg. Det finns hälso- och klimatskäl att minska konsumtionen. På mötet identifierades tre områden att gå vidare med: att kvantifiera hur mycket kött vi ska äta, att söka klargöra vilket typ av kött ska vi välja för att främja en minskad klimatpåverkan, biologisk mångfald samt ett gott djurskydd och att fördjupa diskussionen kring mäns syn på kött. För att gripa oss an dessa frågor utformade VK ett internt projekt inom vilket arbetsuppgifterna fördelades mellan styrelsens medlemmar. Arbetet har pågått under hösten 2012 i samarbete med olika myndigheter och organisationer.

 

Antibiotikaresistens
Frågan har hög aktualitet och är en ödesfråga. Gunnela Ståhle deltar, som representant  för Vi Konsumenter i det svenska nätverket Antibiotikaforum som bl a består av 6 berörda myndigheter och andra organisationer. Dessutom finns ett speciellt nätverk som berör livsmedel och veterinärmedicin STRAMA VL, där VK är representerat, som har avstämningar en gång per år. Till vår glädje har den internationella konsumentorganisationen Consumer International också prioriterat frågan och man avser att undersöka kyckling i avseende på resistenta bakterier.

Remissyttranden från Vi Konsumenter 2012

EU:s djurskyddsstrategi
Sambandet mellan djurvälfärd, djurhälsa och livsmedelssäkerhetsaspekter som antibiotikaresistens saknas i EU-kommissionens strategi. Tillämpningen av EU-regelverket får inte urvattna den nuvarande djurskyddsnivån i Sverige eller inom EU. Målsättningen måste vara att djurskyddet höjs i EU-länder som exporterar till Sverige. EU måste också verka för import från tredjeland håller minst samma nivå. Att medlemsländer inte tillämpar beslutade djurskyddsdirektiv är oacceptabelt och måste ges hög prioritet. Kommissionen måste ge ökade resurser till kontroll. Förenkling av EU-lagstiftningen får inte innebära risk för ett osäkrare regelverk som skapar otrygga konsumenter och problem med rättsäkerhet för producenterna. Ökad kunskap hos allmänhet, konsumenterna och producenter är ett viktigt område.

Det framtida djurskyddet 

Utredaren Eva Eriksson har format ett förslag till ny svensk djurskyddslag. Ett tydligt regelverk är nödvändigt för djuren, djurägarnas rättsäkerhet, tillsynsfunktionerna och konsumenterna En knäckfråga är om den övervägande delen av regelverket för lantbrukets djur ska utformas av Jordbruksverket i form av föreskrifter. Fördelarna är en ökad flexibilitet, men risken är att regelverket blir en tjänstemannaprodukt.
Statens Jordbruksverks föreskrifter om förebyggande åtgärder avseende hygien m. m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen (K112)
Föreningen Vi Konsumenter har tidigt engagerat sig i frågan kring antibiotikaresistens. Att motverka spridning av zoonoser som VTEC (EHEC) och framför allt antibiotikaresistens är angeläget för att skapa förutsättningar för trygga medborgare och trygga konsumenter.  Antalet rapporterade fall av MRSA (Multiresistenta Staphyllokocker Aurus) på människa ökar i Sverige. När det gäller djur, framför allt livsmedelsproducerande djur, är läget fortsatt tämligen gott när det gäller förekomsten av resistenta bakterier. VK stöder Jordbruksverkets uppfattning att det finns goda skäl att skärpa föreskriften K112.

Statens Jordbruksverks föreskrifter om ansökan om stöd för vissa kostnader i samband med kastrering av grisar eller vaccinering mot galtlukt. Dnr 19-7150/12
Djurs välfärd engagerar en stor andel av svenska konsumenter. Kastrering av smågrisar utan bedövning har sedan länge varit en fråga som upprört väldigt många människor. Det är därför positivt att det nu finns metoder som lindrar kastreringens smärtsamma effekter d v s vaccinering mot galtlukt, bedövning och smärtlindring och att djuruppfödare kan söka ekonomiskt stöd för dessa åtgärder.

Betänkande om utredningen om framtiden stöd till Konsumenter. Konsumenten i centrum SOU 2012:43
Vi Konsumenter anser att det är mycket angeläget att konsumentvägledningen blir effektivare och tillgänglig för de som verkligen behöver den. Utredningen föreslår en förstärkning av Konsumentverket, så att detta ska fylla en tydligare roll i konsumentvägledningen. VK delar uppfattningen framförd i de särskilda yttrandena att det är en reell risk att förekomsten av en central konsumentvägledning kommer att innebära att kommunerna nedprioriterar sin konsumentnära rådgivning.  Detta är en oacceptabel utveckling eftersom den lokala verksamheten har de bästa förutsättningarna att nå de som mest behöver hjälp och stöd samt att arbeta förebyggande. . VK anser att utredaren inte tillräckligt har beaktat de frivilliga konsumentorganisationernas arbete med konsumentvägledning och rådgivning. I flera länder som Finland, England, Danmark och Norge bedrivs konsumentvägledningen av konsumentorganisationer med statligt stöd.  Det kommer krävas mycket mer än att uppdra åt Naturvårdsverket att ge råd i miljöfrågor. Andra sakmyndigheter måste involveras som exempelvis Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Havsmiljöinstitutet. Det är viktigt att engagera konsumenterna i hållbarhetsarbetet. Hållbarhetscertifieringar är viktiga redskap för att säkerställa miljö – säkerhet- och kvalitetsaspekter i produktionskedjan. Detta kräver kunskap och information och relevant märkning. VK:s uppfattning är att det med relevant kunskap finns goda möjligheter att göra medvetna val. Men det är angeläget att konsumenternas förses med en bred och tillgänglig information om vad olika märkningar står för.

Medlemsbrev

Två medlemsbrev har sänts till medlemmarna från VK:s ordförande och styrelse under året.

 

Medlemsförmån

Prenumerationserbjudande från Råd & Rön. VK:s medlemmar prenumererar för 320 kr och får 12 nr i ställer för 10 nr. Dessutom ges tillgång till allt material på Råd & Röns webb plats under perioden.

 

Hemsida

VK:s hemsida www.vikonsumenter.org är helt nyproducerad med ny hemsideadress. Målsättningen är att presentera vad som händer i föreningen, remissyttrande och nyheter inom konsumentområdet.

 

Medlemmar

Medlemstalet år 2012 var 84 medlemmar

 

VK:s representation i Sveriges Konsumenter med flera organisationer

Jan-Erik Nyberg har haft ansvarat för SK standardiseringsarbete. SK:s livsmedelsgrupp har fortsatt sitt arbete och Eva Callmer och Gunnela Ståhle deltog 2012. Eva Callmer representerade  SK i LivsmedelsSverige (www.livsmedelssverige.se).  Gunnela Ståhle har på uppdrag från SK suttit i Jordbruksverkets djurskyddsråd.  Gunnela Ståhle representerar SK i referensgruppen mot antibiotikaresistens STRAMA VL. Christina Möller och Gunnela Ståhle ingår i Råd & Röns smakpanel.

 

Resurs i Sveriges Konsumenters arbete

Vid SK årsmöte 25 april invaldes VK:s ordförande som suppleant i SK:s styrelse. Dessutom har många av VK:s medlemmar mandat att företräda VK i exempelvis i Allmänna Reklamationsnämnden ARN, i standardiseringsarbetet, i referensgrupper hos myndigheter och i Sveriges Konsumenters arbetsgrupper.

 

Samarbete med andra organisationer
VK tillsammans med förbundet Djurskyddet Sverige skickade en motion till Sveriges Konsumenters (SK) årsmöte. Vi Konsumenter har deltagit i ett samarbete med Djurskyddet Sverige kring vaccinering som alternativ till kirurgisk kastrering av grisar. Detta innebar deltagande i ett seminarium i Almedalen i juli. VK har också ett samarbete kring Medveten Konsumtion kring frågan kring minskad köttkonsumtion och Köttguiden. VK är samarbetspartner kring ett projekt kring ”När – regional – och lokalproducerade livsmedel”, som Medveten Konsumtion sökt hos Naturvårdsverket. Genom att Gunnela Ståhle nu finns i Sveriges Konsumenters styrelse som ersättare finns möjlighet till närmare samarbete och erfarenhetsbyte.

 

Slutord

Styrelsen har arbetat intensivt med att fortsätta att bygga upp den nya konsumentrörelsen. Vi har erbjudit våra medlemmars kompetens till olika uppdrag som SK behöver representeras i.

Styrelsearbetet har varit intensivt, inspirerande och konstruktivt. VK:s samarbete med SK fungerar tillfredställande och styrelsen vill tacka kansliet för gott stöd.

 

Stockholm 2013-02-21

Vi konsumenter, organisationsnummer 802428-0680

Årsredovisning år 2012.

 

Styrelsen för Vi konsumenter får härmed avge årsredovisning för år 2012.

Förvaltningsberättelse

Vi konsumenter är en fristående, partipolitiskt och religiöst obunden förening vars ändamål är att samla medvetna konsumenter som genom engagemang och kunskap vill medverka till att stärka konsumenternas makt.

Vi konsumenter vill verka pådrivande och initiativtagande i olika konsumentpolitiska frågor och också vara en resurs i Sveriges Konsumenters arbete utifrån den kunskap medlemmarna besitter.

Medlemsavgiften under året var 200 kronor per medlem.

Resultatet för år 2012 är ett underskott kr 1020,49 som föreslås avräknas mot tidigare överskott.

Resultat och ställning

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår till förfogande stående överskott:

balanserat överskott                                             39399,66

årets underskott                                                       1020,49

behandlas så att i ny räkning överföres         38379,17

 

Resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat och balansräkning.

 

Resultaträkning 2012-01-01—12-31

Medlemsavgifter                                                    16200,00

övriga intäkter och bidrag                                             0,00

ränteintäkter                                                                349,10

summa intäkter                                                       16549,10

övriga rörelsekostnader                                       17569,59

summa kostnader                                                  17569,59

rörelseresultat                                                         -1020,49

 

Resultat från finansiella investeringar

Räntekostnader och liknande kostnader               0,00

Årets resultat                                                             -1020,49

 

Balansräkning 2012-12-31

Tillgångar

Omsättningstillgångar

kassa och bank                                                         39279,17

summa omsättningstillgångar                            39279,17

summa tillgångar                                                     39279,19

 

Eget kapital och skulder 2012-12-31

Eget kapital

Fritt eget kapital

 

balanserat resultat                                                 39399,66

årets resultat                                                            -1020,49

summa                                                                        38379,17

kortfristiga skulder                                                    900,00

summa eget kapital och skulder                       39279,17

 

Årsredovisningen är upprättad efter Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd.

Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges. Periodiseringen av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed.

 

Stockholm 2013-

Gunnela Ståhle                                                        Eva Callmer                                   Christina Möller

ordförande

 

Jan-Erik Nyberg                                                                                    Ulf Nyberg

STYRELSENS FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2013

 

I den verksamhetsinriktning som antogs av årsmötet 2008 angavs tydliga mål och prioriterade uppgifter. Vi konsumenter har sedan dess fått en självständigare ställning i relationen till Sveriges Konsumenter.

 

MÅL

•    Föreningen skall vara en fristående, partipolitiskt och religiöst obunden        förening

•    Föreningen skall samla konsumenter som genom engagemang och kunskap     vill bidra till en förstärkning av konsumentmakten och ge dessa en möjlighet                    att komma till tals

• Föreningen ska verka för ökad konsumentnytta

•    Föreningen skall vara pådrivande och initiativtagande i olika konsumentpolitiska frågor

•    Vi Konsumenter skall vara en medlemsorganisation i Sveriges Konsumenter

 

 

Löpande verksamhet

Rekrytering av nya medlemmar

Det krävs fler medlemmar för att få ekonomiska förutsättningar för att genomföra aktiviteter. Det är genom att synas i den allmänna debatten, ordna intressanta aktiviteter och medverka till konsumentnytta som VK kan locka fler medlemmar. Hemsidan är ansiktet utåt och den reviderade hemsidan måste vara attraktiv och aktuell.  Presentationsbroschyr samt personliga kontakter är andra viktiga hjälpmedel liksom anordnade av intressanta seminarier eller workshop.

 

Mobilisering av medlemmarna

Föreningen behöver en nytändning. Det var flera år sedan som medlemmarna tillfrågades om engagemang och prioriteringar. En enkät till medlemmarna ska genomföras under året som underlag för prioritering av VK:s insatser. Vi skall också sträva efter att öka intresset hos våra medlemmar att delta i VK:s arrangemang.  Hemsidan ska göras attraktiv för medlemmarna genom att presentera fakta och nyheter. Medlemmarna informeras via nyhetsbrev 2 gånger per år.

 

Samarbete med andra organisationer

Vi Konsumenter ska söka samarbete med och gärna arrangera aktiviteter tillsammans med andra organisationer – i första hand Sveriges Konsumenter och övriga 28 medlemsorganisationer inom Sveriges Konsumenter.

 

 

Fokusområden

Enkät till medlemmarna har i tidigare medlemsenkät gett stöd för att föreningen prioriterar mat och hållbarhetsfrågor som miljö, hälsa och djuromsorg.  Styrelsen föreslår att dessa områden kvarstår som prioriterade även 2013 i avvaktan på utfallet av årets medlemsenkät.

 

Hållbarhetsaspekter på livsmedelsproduktion och konsumtion

Det övergripande syftet med verksamheten är att ge konsumenterna kunskap och möjlighet att göra medvetna val med utgångspunkt från hållbarhetsaspekter – miljö, klimat, hälsa, livsmedelsäkerhet och djurskydd. Föreningens resurser är begränsade och bygger på ideellt arbete inom styrelsen. För 2013 prioriteras aktiviteter inom följande områden

 

• Åtgärder för att minska köttkonsumtionen och      välja rätt kött
• Hållbarhet – och redlighetsaspekter kring      livsmedelsproduktion och konsumtion
• Antibiotikaresistens

 

Aktiviteter

• Föreningens workshop kring köttkonsumtion i      november 2011, samtalet den 11 april 2012 och deltagande i      Jordbruksverkets presseminarium den 22 januari 2013 bör följas upp genom ytterligare      initiativ kring minskad köttkonsumtion. Föreningen har utmanat      livsmedelskedjans aktörer att vidta åtgärder.
• Följa och delta i debatten kring      hållbarhetsaspekter och livsmedel
• Aktivera hemsidan som viktig      informationskanal. Lyfta och kommentera aktuella frågor och presentera      fakta
• Söka samarbete med andra organisationer för      att driva angelägna konsumentfrågor
• Skapa mötesplatser genom workshops 
• Besvara remisser inom föreningens prioriterade      områden

BUDGET 2013

Vi konsumenter, förslag budget för år 2013

 

Intäkter:

80 medlemmar som betalar 200 kr. medlemsavgifter             16000 kr

summa                                                                                                        16000 kr

 

Kostnader:

Porton, kontorsmateriel                                                                      3000 kr

seminarium                                                                                               6000 kr

medlemsaktiviteter                                                                               4000 kr

övriga kostnader                                                                                     4000 kr

hemsidan                                                                                                   1500 kr

Summa                                                                                                     18500 kr

 

Under år 2012 har Vi konsumenter investerat i en ny hemsida som har mött uppskattning.

Det egna kapitalet är tillräckligt stor för att motivera en underbalanserad budget, kr 2500:-.

Styrelsen föreslår medlemsavgift för år 2014, oförändrat, 200 kronor.

Motioner med styrelsens yttrande

Nore Johansson

Västerås

 

Motion till Vi konsumenter

Salt i maten

Salt används i mat som smakförstärkare, konserveringsmedel, beredning t ex rimma och att binda vatten i charkprodukter (salt och vatten är billiga råvaror).

9-10 februari 2013 var det Korvfestival på Nordisks Museet, det var provsmakning av mycket korv, även åtgången på öl och vatten var stor, vi besökare blev mycket törstiga av de salta korvarna. Sannolikt har saltmängden i livsmedel ökat. Genomsnittsvensken äter mer än dubbelt så mycket salt som WHO riktlinjer. Vi vet, det är inte bra för hälsan med högt saltintag, om man inte laga all mat själv från råvaror är det omöjligt att ha kontroll på saltintaget. 75 % av saltet kommer från bröd, charkprodukter och färdigrätter. Innehållsdeklarationer på livsmedel skall redovisas i fallande skala, men det ger ingen information hur mycket salt det är. En anvisning som informerar konsumenten, som underlättar för konsumenten, som ger valfrihet åt konsumenten är en färgmärkning med en ”prickskala” som visar salt mängden i produkten. Från grön prick, gul prick, orange prick, röd prick och svart prick för rimsaltad. Alla prickar skall vara med, en fylld med färg och fyra ringar. Livsmedelsverket kan göra skalan och livsmedelstillsynen gör kontroller.

Med hänvisning till ovan föreslår jag

Att Vi konsumenter uppvaktar ansvarig i regering, riksdagsutskott, Livsmedels-verket, och bransch organisationer, valda industritillverkare med skrivelse.

Att styrelsen får i uppdrag att sammanställa skrivelsen och svara för utskick.

Att Årsmötet beslutar enligt förslaget.

Västerås den 11 februari 2013

Nore Johansson 

Styrelsens yttrande
Styrelsen stöder motionärens uppfattning att frågan om salt i kosten är en viktig fråga från folkhälsosynpunkt. Svensken äter dubbelt så mycket salt än vad som rekommenderas och det finns inget som tyder på att konsumtionen minskar. Eftersom 60-70% av saltet kommer från livsmedel som bröd och andra spannmålsprodukter, chark, ost, matfett och färdiga rätter inkl soppor och såser har Statens Livsmedelsverk satsat på ett flerårigt saltprogram tillsammans med livsmedelsindustrin.

Däremot har man från svenska myndigheters sida inte arbetat med information om bra val från saltsynpunkt till konsumenterna vilket skett i vissa andra EU-länder som Storbritannien. Det är idag inte heller obligatoriskt att i Sverige ange salthalt på förpackningen. Det är således svårt för konsumenten att idag få stöd att minska på sin saltkonsumtion och medvetenheten är låg. I EU:s nya förordning om livsmedelsinformation som träder i kraft 2014 kommer det dock att vara obligatoriskt att även ange innehållet av salt i näringsdeklarationen. Detta kommer att ge konsumenterna den information som efterfrågas i motionen.

Styrelsen anser att det finns skäl att driva på utvecklingen och förstärka effekten av den nya livsmedelsförordningen genom att arbeta med information till konsumenterna samt att granska livsmedelsutbudet med avseende på salt.  Vi Konsumenters styrelse avser därför att med anledning av motionen lägga ett förslag till Sveriges Konsumenter och Råd & Rön om  ett samarbete kring saltfrågan år 2014.

Styrelsen anser därmed att motionen är besvarad.

Nore Johansson

Västerås

Motion till Vi Konsumenter

om ”kösamhället”

För några år sedan stod/satt man i kö på banker, postkontor och hos andra där man skulle uträtta ärenden. Det kunde vara trevligt, om man träffade bekanta eller ”luftade” dagens aktuella frågor med en ny bekantskap. Köandet hade en social funktion även om vi inte förstod det då. Någon lämnade in pengar från sin börs och någon fick ut pengarna till sin börs, enkelt för kunden men dyrt för banken.

Nu för tiden har köandet flyttat till telefonen ”Det är många som ringer just nu, var god och dröj. Du står i kö, vi svarar så fort vi kan”, medan en ilsken uppringningssignal tjuter ned jämna mellanrum. Ibland kan det vara musik som man upplever som en plåga. Som bekant är ämnet med kö i telefon populärt i kåserier och ”gnällspalter”. Ett vanligt problem. Vad gör ansvariga politiker, har någon som köar i telefon och är tydlig med att det måste bli enklare. Sen då?

Med dagens teknik är det enkelt med återuppringning! Då kan man göra något under tiden. Hur mycket arbetstid blir väntetid för att kunder väntar i telefon?   Det är bara skryt om tillgänglighet, borde heta ”möjlighet att köa i telefon”.

Jag föreslår

Att Vi Konsumenter, uppvaktar ansvarig i regeringen, riksdagens ledamöter i Civilutskottet, att ta initiativ till att Konsumentverket förhandlar med branscher om regler för hur långa väntetider i telefonköer kunder skall få utstå utan återuppringning till kund.

Att Styrelsen får i uppdrag att sammanställa skrivelse och svara för utskick.

Att Årsmötet antar motionen.

 

Nore Johansson

Styrelsens yttrande
Styrelsen stöder motionärens uppfattning att väntan i telefonköer är att behandla sina kunder helt utan respekt för kundens tid och därmed oacceptabelt. Styrelsen tror dock inte motionens förslag till åtgärder är en framkomlig väg utan föreslår årsmötet att motionen överlämnas till Råd & Rön och Sveriges Konsumenter för att skapa uppmärksamhet och agerande.

Styrelsen anser därmed att motionen är besvarad.

Motion om hampa                                                                                                       

Hampa med latinska namnet Cannabis sativa, vilket betyder odlad eller nyttig, är en kultur/spånadsväxt som är känd sedan minst 6000 år och växer bra, även på magra jordar och kan bli upp mot 6 meter hög. Cannabis sativa odlas i liten omfattning i Sverige i dag.

Hampans användningsområden är mångsidiga och har många goda egenskaper: bränsle, isolering, armering, kompositmaterial som ersätter glasfiber. Och frön som är en nöt en fin råvara till livsmedel, som det råder brist på världen.

Hampan kan användas för att ersätta olja och därmed oljeberoendet. 1937 tog Henry Ford fram en bil som var byggd på hampplast och som kunde drivas av etanol från t ex hampa. Oljebolagen och kemijätten DuPont lyckades stoppa projektet med kampanj mot hampan som en farlig drog. Underarten Cannabis indica som växer vilt i tropiska klimat användes som argument. Etanol utvinns i dag i huvudsak från sockerrör och majs, och odlingen sker i fattiga länder där arbetsförhållandena ofta är mycket dåliga.

När Levi Strauss sydde de första jeansen var materialet hampa, kläder som tålde vatten och extrema temperaturer, kallas kanvas och kan ersätta bomull vars odling kräver mycket bekämpningsmedel och enorma mängder sötvatten. Hampa är bra att göra papper av. Det är mycket slittåligt, första Gutenbergbibeln som fortfarande kan läsas, är gjord av hamppapper. Hamppapper kan användas till alla sorters pappersprodukter.

Arbetet med att styra samhället mot en ekologisk balans måste lämna talarstolarna för att bli tillämpad forskning och utveckling, som genererar nya produkter som ersätter det som skadar vår gemensamma framtid. Detta är inget nytt, människans framgångar bygger på att vi har sökt nya metoder för vår överlevnad. Att odla är en förnyelsebar källa, om det sker på lämpligt sätt.

Med hänvisning till texten i motionen

föreslår vi
Att hampa, Cannabis sativa ges möjligheter att bli en viktig produkt i vårt samhälle

Att motionen överlämnas till socialdemokratiska riksdagsgruppen

Västerås den 20 januari 2013

Viola Johansson                              Nore Johansson

Styrelsens yttrande
Styrelsen anser att motionärerna tar upp intressanta alternativ till användning av växten hampa. Styrelsen anser dock att ämnet inte har en direkt konsumentaspekt som innebär att föreningen har anledning att agera i frågan. Den är en produktionsfråga, som snarare hör hemma inom landsbygdsdepartementets ansvarsområde. Styrelsen föreslår därmed årsmötet att avslå motionen.

 

Valberedningens förslag 2013

Valberedningen har haft flera träffar och dessutom hållit kontakt via mejl. Vi har intervjuat styrelsemedlemmarna och skaffat oss en uppfattning om styrelsens arbete och arbetsformer.
Vi har förutom att tillfrågade dem som nu sitter i styrelsen sänt ut en uppmaning om att nominera kandidater eller sig själv till alla medlemmar via mejl.
En styrelseledamot har tackat ja till omval och två har avböjt. Vi har fått kontakt med två intresserade medlemmar som är villiga att ta på sig styrelseuppdrag.

Mandattiden för styrelsen är två år och för revisorer och valberedning ett år.

I styrelsen ingår idag:
Gunnela Ståhle, ordförande                                                           vald 2012
Jan Erik Nyberg, ledamot                                     vald 2012
Christina Möller, ledamot                                    vald 2011 tackat ja till omval
Ulf Nyberg, kassör                                                  vald 2011 avböjer omval
Eva Callmer, ledamot                                            vald 2011 avböjer omval

Revisorer idag

Bill Larsson                                                                 tackat ja till omval
Sten Lundqvist                                                         flyttat

Valberedning har bestått av

Christina Axelsson
Gun Löfqvist
Inger Persson

Förslag styrelse 2013:

a)      att på årsmötet välja en styrelse som består av fem personer

b)      Omval på två år: Christina Möller

c)       Nyval på två år: Gunilla Thorslund

d)      Nyval på två år: Gunilla Blixt

e)      Att styrelsen inom sig finner en lösning för kassörens arbetsuppgifter.

Förslag revisorer för ett år:

a)      Omval på ett år: Bill Larsson

b)      Nyval på ett år: Christina Axelsson