”Allt högre livsmedelspriser – hur påverkas grisköttet?”

Tidskriften Grisföretagaren ställde den frågan till Vi konsumenter, Svensk Dagligvaruhandel, Martin & Servera samt Svenskt Kött. Läs hela artikeln här.

”Vi svenskar är vana vid att det räcker med att lägga en liten del av inkomsten på mat. Men det senaste halvåret har bjudit på många rubriker om ökad inflation och större utgifter för hushållen. Hur påverkar situationen det svenska grisköttets förutsättningar på marknaden?

1958 gick enligt SCB nästan en tredjedel av medelsvenskens inkomst åt till mat. 2021 spenderade den genomsnittlige svensken enligt samma källa 12,6 procent av sin inkomst på livsmedel, exkluderat alkoholhaltiga drycker och besök på hotell, restaurang och café. Den största delen av inkomsten, 26,4 procent, gick 2021 till posten som inkluderar bostad, el, gas och uppvärmning.
Mellan 1960 och 1990 följde prisutvecklingen på livsmedel generellt sett den allmänna prisutvecklingen i samhället. 1990-talets politiska beslut med momssänkningar på mat samt EU-inträdet nämns i en rapport av Jordbruksverket som viktiga orsaker till att mat därefter blivit allt billigare i förhållande till andra varor.

Men världen har skakats om av ett antal exceptionella händelser de senaste åren. Coronapandemin, Rysslands invasion av Ukraina och en europeisk energikris är några av de omständigheter som påverkat marknaden i hög utsträckning. I spåren av dessa händelser har en ökad vurm för svenska livsmedel och nationell självförsörjningsgrad noterats. Samtidigt har priserna på livsmedel såväl som exempelvis boendekostnader och drivmedel ökat.

Prishöjning mellan 1 januari och 19 september 2022 på fem olika artiklar:

I Matpriskollen ingår statistik från 3 200 livsmedelsbutiker spridda över landet. Statistiken inkluderar både svenska och importerade varor.

Ökade livsmedelspriser är nödvändigt för att vi ska ha någon produktion kvar i landet i framtiden, men hur reagerar konsumenterna på situationen och hur står sig det svenska grisköttet i konkurrensen? Grisföretagaren kontaktade fyra olika personer i livsmedels­branschen, som gav sin syn på saken.

Gunnela Ståhle, Vi konsumenter:

”Svenska mervärden är viktiga när det gäller förtroendet för svenskt griskött”

Med allt högre utgifter för hushållen; hur tror du svenska konsumenter kommer att resonera framöver i sitt val av protein?

– Jag tror att man kommer ändra sina inköp av mat. Det kan ske en övergång från det dyrare nötköttet, kanske mest till kyckling, men kanske också till griskött. Sannolikt blir det en minskad köttkonsumtion totalt, inte minst beroende på den allmänna debatten kring det röda köttets klimatpåverkan och priset på kött. Nötköttet har det tuffare med tanke på hur ”experterna” pekar ut detta från hållbarhets- och hälso­synpunkt. Risken är att importen ökar. Det har redan synts när det gäller fågel. Men jag tror och hoppas att importerat griskött har sämre rykte än importerad kyckling, kanske främst beroende på antibiotikadebatten. Som tidigare är det inom restaurang och storhushåll som risken är störst att import ersätter svenskt.

Hur mycket mer tror du att en svensk fläskkotlett får kosta än en utländsk, innan konsumenten väljer den utländska?

– Det kan jag inte svara på. Innan kriserna fanns en god betalningsvilja för det dyrare svenska köttet. Och efterfrågan på svenskt kött ökade. Det är väldigt svårt att fastställa en smärtgräns.

Vilka mervärden hos det svenska grisköttet väger enligt din erfarenhet tyngst hos konsumenterna?

– Svenska mervärden är viktiga när det gäller förtroendet för svenskt griskött. Svenska djurskyddsregler uppfattas som ambitiösa och antibiotika­användningen är låg. Men pass upp! Det finns import av certifierat griskött typ Beter Leven som kan konkurrera. Jag tror inte opinionen accepterar ”skandaler” typ griskrisen 2009. Det är bra att branschen valt grundcertifiering som säkerhet. Diskussionen kring vilket kött som gynnar hållbarhet kommer att fortsätta, det vill säga att grisar och kycklingar konkurrerar med att konsumera spannmål och proteingrödor som istället kan användas för humankonsumtion. Idisslare främjar biologisk mångfald och omvandlar gräs och örter. Den positiva hållningen till naturbeteskött är ett exempel.

Finns det något som du tycker att lantbruksbranschen/bönderna kan bidra med för att i möjligaste mån få konsumenter att fortsätta välja och kanske även öka sina inköp av svenska livsmedel i allmänhet och svenskt griskött i synnerhet? Vad i så fall?

– Se över om mervärdena kan stärkas. Jobba med klimatfrågorna på gårdsnivå, resurs­effektivisering och omställning till fossilfritt. Minska sojainblandningen i foder och ersätt med inhemska proteingrödor. Att ifrågasätta GMO-friheten gynnar inte debatten. Sätt mål för biologisk mångfald. Ta bort provocerande regler, så som möjligheten att avvänja en del smågrisar vid 21 dagars ålder. Se till att inte kritisk insyn hittar rutinmässig fixering av suggor. Bejaka lösgående grisande suggor och att koldioxidbedövning av gris ifrågasätts. En annan viktig bit tror jag är kommunikation; ha en dialog med NGO:s så som konsumentföreningar, djurskyddsorganisationer och miljö­organisationer. Ha kunniga och trovärdiga avsändare av budskap kring svenska mervärden; kloka uppfödare eller kanske veterinärer. Att jobba med den offentliga upphandlingen blir också viktigt.”

Frågan om höga livsmedelspriser är tyvärr fortfarande aktuell, så trots att artikeln egentligen publicerades i oktober visar VK den först nu. Vi ber våra läsare om ursäkt för förseningen. 

Läs hela artikeln här.