Remissyttrande: Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56)

Sammanfattning
En offentlig utredning, som utgör underlag för lagstiftning, måste öppet och neutralt redovisa fakta och konsekvenser av sina förslag. Vi anser att utredningens förslag och påståenden inte uppfyller de krav som svenska medborgare kan förvänta sig då förslagen:

• inte är baserade på tillgänglig forskning. Speciellt gäller detta effekterna av lättnader i djurskyddsregelverket eller sambandet mellan djurskydd och djurhälsa.
• strider mot svensk djurskyddslagstiftning. Sverige och EU-kommissionen är eniga om att marknaden inte som huvudinriktning ska bestämma hur djuren ska födas upp och hanteras.
• inte på ett neutralt och allsidigs sätt belyser läget och konsekvenserna av utredarens förslag för hela livsmedelskedjan och dess effekt på konkurrenskraften. Mycket tyder på att flera av åtgärderna kommer försämra svensk animalieproduktions konkurrenskraft och främja import.
• är i strid med direktivet för utredningen, som är ett bibehållet starkt svenskt djurskydd.

Å andra sidan finns förslag som ökar djurhållarnas lönsamhet och en positiv utveckling av djurskyddet. Ökade kreditgarantier, ökade medel till investeringar och ökade medel till forskning kring djurskydd och livsmedelsproduktion och en utveckling av ersättningar via den gemensamma jordbrukspolitiken CAP är exempel på detta. Men forskningen måste inriktas på djurvälfärd och inte begränsas till djurhälsa.

Utredningen har fokuserat på lantbruksnäringens önskemål och utredaren har inte stämt av med eller beaktat synpunkter från senare led i livsmedelskedjan. Det saknas därmed analys och konsekvensbeskrivning av förändrade djurskyddskrav på marknadens förtroende och betalningsvilja och den offentliga upphandlingen. Utredaren har bortsett från konsumentstudier (2015 och 2021) som tydligt visar att en majoritet av svenska konsumenter vill att svenska kor har tillgång till utevistelse. Medborgarnas vilja visar sig i att drygt 165 000 (mars 2025) har skrivit under uppropet ”Jag vill beta”.

Kött- och charkuteriföretagen, dagligvaruhandeln, grossistföretagen och konsumentstudier bekräftar att djurskydd och framför allt beteskravet är ett starkt mervärde för svenska livsmedel.  Avvecklar man sitt starkaste mervärde kommer konkurrensen snarare att handla om pris, där Sverige har andra kostnader, som kommer göra detta mycket svårt. Vi ifrågasätter därmed utredarens påstående att ett förändrat beteskrav är nödvändigt för att stärka konkurrenskraften. Ett avvecklat beteskrav kommer gynna en utveckling mot färre och större besättningar, det vill säga en fortsatt strukturrationalisering som ökar sårbarheten, minskar resiliensen och konkurrerar ut mindre mjölkgårdar. Det finns därmed inget som talar för att förslaget kommer gynna en utveckling mot fler mjölkbesättningar i hela landet.

Bilden kompliceras av att den svenska mejerimarknaden domineras av internationella företag och att importen av ost ökar. Endast 23 procent av den ost som konsumeras i Sverige är gjord på svensk mjölk.

Det finns inga skäl att tro att EU-kommissionen skulle ge Sverige möjlighet att ge ersättning för en åtgärd som är en effekt av att landet självt genom en lagändring försämrat djurskyddet enligt EFSA:s positionering. Det finns därmed inget som talar för att Sverige blir berättigat att ge ersättning via CAP till lösdriftsbesättningar där kor hålls på bete. Att utredaren hävdar att samma djurvälfärd kan uppnås i lösdriftsstallar som på bete, innebär också att argumentet att ge djurvälfärdsersättning via CAP för betesdrift faller. Om man hävdar att många kor fortsatt kommer släppas på bete, är detta svensk praxis och berättigar inte heller till EU-stöd.

Utredarens förslag strider mot utredningens direktiv om bibehållna högt ställda djurhållningskrav (4.1). Utredaren föreslår att mjölkkor som vistas i lösdriftstall ska undantas från kravet att vistas på bete sommartid. Vidare föreslås att antalet djurskyddsregler minskas, reglerna ska göras mer målstyrda och djurhållarna ska själva få bestämma vad som är ett gott djurskydd. Förslagen urholkar djurskyddet och är i strid mot djurskyddslagen (2018:1192). EU-kommissionens bedömning är att otydliga målstyrda regler leder till en ojämlik tillämpning och efterlevnad, vilket resulterar i sämre djurskydd och orättvisa konkurrensförhållanden. I EU:s nya förslag på djurskyddsregler finns också en tydlig koppling till vetenskap som utredningen saknar. Ökad målstyrning äventyrar rättssäkerheten och är också i strid med uppfattningen hos många djurhållare att man vill ha klara besked kring vad som gäller, speciellt inför kontroll eller byggnation.

Kors hälsa och välfärd gynnas av att mjölkkor vistas på bete. Detta kan inte kan kompenseras i lösdriftstallar. EFSA:s (European Food Safety Authority) slutsats och Jordbruksverkets särskilda yttrande stöder detta. Det finns ingen forskning som stöder påståendet att kor kan uppnå samma välfärd inomhus, som den betesdriften kan erbjuda. Den studie som genomförts av VÄXA med
1 500 kor på stall året runt, kommer heller inte svara på frågan. Utredaren har inte heller beaktat att miljön i många befintliga lösdriftsstallar inte fyller rimliga krav på djurens miljö från djurskydds- och djurhälsosynpunkt.

Finland nämns som exempel där EU-ersättning och betesstöd från mejerierna sägs bidra till att många finska kor finns på bete. Men trots ekonomisk stimulans i Finland ökar antalet kor som hålls på stall året runt från 16,5 procent 2014 till 25 procent 2022. Till skillnad från Finland sänker också Sverige sin djurskyddsnivå genom att ändra djurskyddsförordningen. Den finska mejeriindustrin är nationell, till skillnad från Sverige där de dominerande mejerierna är internationella.

Vi ställer oss mycket tveksamma till föreslagna förändringar i VILA, framför allt vad gäller att djurägarna själva skulle få behandla kalvningsförlamning och förlängt besöksintervall. Virtuella stängsel kräver en säkrare utvärdering ur djurskyddssynpunkt och att skyddet mot rovdjur måste beaktas.

Remissyttrandet i sin helhet.