Remissyttrande: Livsmedelsverkets generella kostråd för vuxna

Remissyttrande över Livsmedelsverkets generella kostråd för den vuxna befolkningen
Diarienummer 2023/04398

 Vi Konsumenter (VK) har beretts möjlighet att yttra sig över Livsmedelsverkets förslag till reviderade kostråd. På grund av sjukdom har VK inte haft möjlighet att i detalj studera hela rapporten. VK anser att Livsmedelsverket rent allmänt tillämpar orimligt korta remisstider. Vi vill ändå avge några generella synpunkter, som vi anser är viktiga att Livsmedelsverket beaktar i det fortsatta arbetet med kostråden.

Flera organisationer har med rätt klagat på att kostråden bl a bygger på Livsmedelverket senaste matvaneundersökning, som är närmare 15 år gammal. Kostråden bör inte bara ha inriktningen att minska negativ miljöpåverkan utan också främja hållbar produktion. Det bör finnas en koppling till Livsmedelsverkets och Folkhälsomyndighetens rapport kring hållbar och hälsosam konsumtion av livsmedel. Insatser för att främja hållbar produktion måste så långt möjligt bidra till att åtgärda flera av planetens gränser. Klimatåtgärder driver mot ökad produktivitet d v s mindre utsläpp per producerad enhet. Det finns målkonflikter mellan minskad klimatpåverkan och andra viktiga hållbarhetsparametrar som biologisk mångfald, användning av bekämpningsmedel och djurvälfärd.  Detta har också framförts i samband med NNR.

VK uppskattar att Livsmedelsverket stödjer uppfattningen att ökad konsumtion av svenska livsmedel främjar många hållbarhetsaspekter och ger ökad svensk beredskap. Redan i tidigare kostråd har Livsmedelverket gett råd kring vad som ska väljas i respektive livsmedelgrupp för att främja hållbarhetsaspekter. Problemet blir dock att man måste se till helheten och effekten av råd i en livsmedelsgrupp kan ge effekt i en annan livsmedelsgrupp.  Ett exempel är att konsumtion av mejeriprodukter ger effekt på tillgången av svenskt nötkött och detta i sin tur påverkar möjligheten att uppfylla EU:s krav på biologisk mångfald och inte minst den nya restaureringsförordningen. NNR har rekommenderat en kraftig ökning av intaget av kalcium till 950 mg per dag. En stor del av kalciumintaget har kommit från mejeriprodukter.  Hur kalciumintaget ska säkras genom intag av mejeriproduk ter och vilken effekt detta får på utbudet av nötkött bör utredas.

 Rapporten pekar med rätt på behovet av mer analyser när det gäller biologisk mångfald och effekter på ekosystemen. Det anges ibland att miljömål kan uppnås på annat sätt och det är ju givetvis rätt, men VK ser ett värde i att kosten kan bidra till ökad hållbarhet och det också kan öka incitamentet för att konsumera hållbart.

Den stora förändringen i kostråden är en minskning av rött kött och en ökning av konsumtionen av baljväxter. Att definitionen av rött kött inte bara omfattar idisslarkött utan också griskött är ett kvarstående problem, eftersom grisproduktionen har helt andra egenskaper när det gäller bidrag till biologisk mångfald och att spannmål som foder konkurrerar med humankonsumtionen. Grisen som konsument av biprodukter från livsmedelsindustrin har fått konkurrens av annan användning av restflöden.  Underlaget för att minska konsumtionen av rött kött från 500 g per vecka till specifikt 350 g är under diskussion.  Det finns rapporter som inte stöder den stora minskningen från 500 till 350 g veckan. Som tidigare nämnts måste effekten av minskad konsumtion av idisslarkött vägas mot åtaganden kring biologisk mångfald och betande djur.

Det finns en potential att öka odlingen av baljväxter i Sverige. KSLA anordnar den 5 november ett seminarium kring olika aspekter på baljväxter. VK saknar aspekterna på biologisk tillgänglighet av mineraler i baljväxter på grund av antinutrionella substanser. Sverige kan sannolikt inte bli självförsörjande på baljväxter, vilket innebär att produktionsförhållande exempelvis användning av bekämpningsmedel och import är viktiga frågor.  Allergiproblematiken är värt att beakta. Enligt uppgift har anmälningarna för baljväxtallergi ökat.

När det gäller nötter och fröer anser VK att den stora importen är ett problem eftersom produktionsförhållandena kan vara problematiska.

Den höga rekommendationen för intag av fisk är och har alltid varit en utmaning. Många vilda bestånd är allvarligt hotade. Odlad/uppfödd fisk har bl a djurvälfärdsproblem. Bedövning i samband med slakt är en olöst fråga.

Med tanke på att obesitas och övervikt inte minst hos barn är det orimligt att inte sätta gränser för konsumtionen av godis, choklad, bakverk, glass och sötade drycker.

Med vänlig hälsning
Gunnela Ståhle
Ordförande Vi Konsumenter