Debatt: ”Utredaren bortser från forskning”

Debatt SvD 13 september 2024

Utredningsförslaget om ett slopat beteskrav är inte i enlighet med relevanta forsknings­resultat. Det skriver flera forskare.

När regeringen förra året tillsatte en utredning för att med bibehållet djurskydd stärka svensk livsmedels­produktions konkurrens­kraft, uttryckte vi forskare en förhoppning om att den tillsatta utredaren skulle göra ”ett gediget bakgrunds­arbete för att på ett objektivt sätt kunna ta sig an regeringens fråge­ställningar och redovisa ett resultat som gör att vi kan vara stolta över svenskt djurskydd”. Den förhoppningen grusades när Elisabeth Nilsson nyligen lämnade över sitt betänkande till landsbygds­ministern.

Att avskaffa beteskravet för mjölkkor i lösdrift är ett av utredarens förslag. Upprepade gånger konstateras det i betänkandet att vetenskapliga studier saknas och att några säkra slutsatser om hur bete påverkar kornas välfärd inte kan dras. Trots denna påstådda kunskaps­lucka så bedömer alltså utredaren att förslaget inte kommer påverka djurvälfärden negativt. Vi forskare med djurvälfärds­expertis delar dock inte uppfattningen om rådande kunskapsläge och menar att utredarens slutsats inte är i enlighet med relevanta forsknings­resultat.

Utredningen hänvisar till en EFSA-rapport, baserad på vetenskaplig evidens sammanställd av oberoende forskare, och att man i denna dragit slutsatsen att det inte finns vetenskapliga belägg som visar att något inhysnings­system är konsekvent bättre än något annat avseende olika hälso­aspekter. Men i samma rapport har man identifierat ”mindre än två månaders betestillgång per år” som en riskfaktor för dålig djurvälfärd, vilket man valt att inte redovisa i betänkandet. Utredaren har tydligt valt att fokusera på hur bete påverkar kornas hälsa. Begreppet ”djurvälfärd” omfattar dock även djurets möjlighet att utföra naturliga beteenden och individens känslo­tillstånd. Forskning visar till exempel att kor på bete rör sig mer än i lösdrift, och har betydligt bättre möjligheter att obehindrat lägga sig, resa sig och sträcka ut sig vid vila, samt att utföra normala sociala beteenden. Studier visar också att kor anstränger sig hårt för tillgång till bete, särskilt nattetid. Utredaren påstår att lösdrifts­stallar erbjuder likvärdiga förutsättningar för att tillgodose kornas behov, men detta påstående är alltså inte vetenskapligt förankrat, inte ens avseende ”moderna” lösdrifter. Även i dessa är liggbåsen mindre och hårdare, golven halare, och den totala ytan mindre och trängre än på bete, vilket begränsar kornas rörelser och möjlighet till normala sociala interaktioner.

Ett annat argument som ihärdigt framhålls är att svenska mjölkbönder inte har rätt till EU:s djurvälfärds­ersättning, på grund av att beteskravet är lagstadgat. Det framkommer dock inte att den föreslagna regel­ändringen inte lämnar någon garanti för att de bönder som väljer att fortsatt släppa korna på bete kommer kunna få nämnda ersättning, eftersom den som regel inte ges ut för något som redan är praxis på nationell nivå.

Utredningens uppdrag inkluderade även en analys av hur kraven i svensk djurskydds­lagstiftning påverkar djurhälsan och läkemedels­användningen. Baserat på en icke-granskad litteratur­genomgång utförd av en konsult med forskar­bakgrund, konstaterar utredaren att det saknas vetenskapliga studier om sambandet mellan svenska djurskyddskrav och djurhälsa. Vi ställer oss högst frågande till hur man tagit sig an denna uppgift. Det finns nämligen massor av vetenskapligt underlag som visar hur olika aspekter av djurskydd och djurhälsa hänger ihop. Det finns till exempel flera granskade vetenskapliga översikts­artiklar om hur bete påverkar mjölkkors hälsa och välfärd, och i dessa har författarna hittat och sammanställt forsknings­resultat från ett hundratal studier. Att man i utredningen drar slutsatsen att det saknas forskning om hur djurhälsan påverkas av svensk djurskydds­lagstiftning är oseriöst och visar på okunnighet om lagstiftnings­processen.

Utredarens förslag om ett slopat beteskrav är således inte i enlighet med vad forskningen visar. Däremot anges i betänkandet att ”det är något näringen efterfrågat”. Mycket riktigt är lantbruks­näringen väl representerad inom utredningen, medan det saknas oberoende forskare. Det är högst anmärkningsvärt att fyra av expert­gruppens medlemmar har skrivit särskilda yttranden där de understryker bristen på vetenskapligt baserade slutsatser i utredningen. En offentlig utredning är en viktig del i lagstiftnings­processen, och som svenska medborgare måste vi kunna förlita oss på att resultatet som presenteras är baserat på forskning snarare än näringens önskelista. Om regeringen avser att ta bort beteskravet kan den väl ändå rakryggat medge att den väljer att sänka djurskyddet i tro om att det kommer gynna lantbruks­näringen. Ta inte vetenskapen som gisslan genom att hävda att utredarens förslag inte skulle försämra svenskt djurskydd.

Lina Göransson
veterinär, forskare i husdjurens miljö och hälsa, SLU
Frida Lundmark Hedman
fil dr, adjunkt i djurskydd, SLU
Stefan Gunnarsson
veterinär, lektor i uthållig animalieproduktion, SLU
Johan Lindsjö
veterinär, adjunkt och doktorand i djurvälfärd, SLU
Bo Algers
veterinär, professor emeritus i husdjurshygien, SLU
Per Jensen
professor i etologi, Linköpings universitet
Birgitta Staaf Larsson
nationellt centrum för djurvälfärd, SLU
Helena Röcklinsberg
docent i etik, lektor i djuretik, SLU
Lotta Berg
veterinär, professor i husdjurens miljö och hälsa, SLU
Elin Weber
fil dr, forskare i tillämpad etologi, SLU
Harry Blokhuis
professor i etologi, SLU
Margareta Stéen
veterinär, docent i veterinärmedicin, SLU
Katja Lundqvist
adjunkt i djurskydd, SLU
Anders Karlsson
agr dr, professor i köttvetenskap, SLU
Svea Jörgensen
veterinär, doktorand i djuretik, SLU
Ida Brandt
veterinär, doktorand i husdjurens miljö och hälsa, SLU
Torun Wallgren
agr dr, forskare i husdjurens miljö och hälsa, SLU
Annie Hägglund
etolog, doktorand i kliniska vetenskaper, SLU
Daiana de Oliveira
professor i välfärd för lantbruksdjur, Linnéuniversitetet
Linda Keeling
professor i djurskydd, SLU
Anna Wallenbeck
agr dr, docent i djurproduktions­system och lektor i djurskydd, SLU