Debatt: Stärk mjölkgårdarnas ekonomi utan att urholka djurskyddet

Vi anser att det finns bättre sätt att stärka mjölkgårdarnas ekonomi och konkurrenskraft utan att försämra djurskyddet. Vi uppmanar alla politiska partier att slänga förslaget där det hör hemma, i papperskorgen. Det skriver Gustaf Lind, generalsekreterare och Jenny Jewert, jordbruksexpert, WWF i en debattartikel i Land Lantbruk. 

Vi på Världsnaturfonden WWF är, liksom Sveriges mjölkbönder, bekymrade över att antalet mjölkgårdar fortsätter att minska. Svensk mjölkproduktion har tappat marknadsandelar, inte minst vad gäller osten. Föreningen Sveriges mjölkbönder och utredaren har däremot orimligt stora förväntningar på att ett borttaget beteskrav för mjölkkor i lösdriftsstallar ska öka mjölkproduktionen i Sverige. Utredningen konstaterar ju att det är ”svårt att uppskatta i vilken omfattning produktionen kan öka till följd av förslaget”. Att på så lösa boliner dumpa ett av svenskt jordbruks starkaste mervärden vore oerhört dumt.

WWF anser att det finns bättre sätt att stärka mjölkgårdarnas ekonomi och konkurrenskraft utan att försämra djurskyddet:

• Sänk skattetrycket, inför ett jordbruksavdrag liknande ROT/RUT för mjölkproducenter, eller inför det jordbruksavdrag som föreslås i ”Vägen mot fossiloberoende jordbruk” (SOU 2021:67).
• Återinför en statligt finansierad avbytartjänst, så att mjölkföretagare med få eller inga anställda kan ta semester. Finland har en till 70 procent statligt finansierad avbytartjänst.
• Ställ krav vid offentlig upphandling på att livsmedel ska vara producerade i nivå med kraven i svensk miljö- och djurskyddslagstiftning.
• Se över paketet av jordbruksstöd så att betesbaserad drift gynnas ekonomiskt.
• Se till att miljöersättning för vall, som regeringen vill införa år 2026, kommer på plats. Den stärker ekonomin för mjölkföretagen.
• Fortsätt driva att det ska vara möjligt för medlemsländer att ge djurvälfärdsersättningar för åtgärder som går utöver EUs lagstiftning.
• Mejeriföretagen bör utveckla sina hållbarhetsersättningar så att bete och biologisk mångfald ger mer betalt.
• Svensk dagligvaruhandel bör successivt fasa ut mejeriprodukter från kor som inte fått beta. Marknadsföring och kommunikation bör utformas så att det blir lätt att välja mejeriprodukter från mjölk från djur som fått beta.
• Utveckla ”Från Sverige”-märkningen så att det blir tydligare att svenska mejeriprodukter är en garant för att korna fått beta.
• Stärk finansieringen av det nationella stödet för restaurering av naturbetesmarker. Mjölkföretagen sköter en stor (men krympande) del av Sveriges naturbetesmarker.

Beteskravet är primärt ett hinder för riktigt stora mjölkföretag, eftersom de har svårt att sköta logistiken runt betet. Beteskravet bromsar utvecklingen mot färre och större gårdar, vilket är bra anser vi. Ökad koncentration av djur till ett fåtal ställen ökar sårbarheten i livsmedelssystemet. Det blir dessutom svårare att nå miljömålen för biologisk mångfald när antalet mjölkgårdar minskar.

Avslutningsvis vill vi lyfta att beteslagstiftningen redan är oerhört flexibel. Ingen mjölkbonde behöver tvinga ut djuren i olämpligt väder. Antalet dagar djuren ska erbjudas möjlighet till bete kan spridas ut över hela betessäsongen, korna kan beta nattetid eller dagtid och de behöver inte föda sig helt på betet. Det finns heller inga krav på dokumentation, så den administrativa bördan är närmast obefintlig.

Vi uppmanar alla politiska partier att slänga förslaget där det hör hemma – i papperskorgen.

Gustaf Lind, generalsekreterare WWF

Jenny Jewert, jordbruksexpert WWF

Läs artikeln i original här!