Den livsmedelsutredning som nu överlämnas till landsbygdsminister Peter Kullgren är en skam för svensk djurskyddspolitik. Förslagen uppfyller inte på långa vägar målsättningen i Tidöavtalet och är ett direkt hot mot kornas betesrätt. Det skriver Roger Pettersson, generalsekreterare World Animal Protection, Sverige och Gunnela Ståhle, ordförande Vi konsumenter på Altinget.
Läs betänkandet här.
I Tidöavtalet markerar regeringspartierna och Sverigedemokraterna tydligt att djurskydd är ett prioriterat samarbetsområde. Vi välkomnar ansatsen att stärka den svenska livsmedelsproduktionen utan att försämra djurskyddet och att även verka för att förbättra den globala djurvälfärden. Här finns ett stort utrymme för en ambitiös djurskyddspolitik.
Ett direkt angrepp
Som experter i livsmedelsutredningen är vi därför mycket besvikna över de förslag utredaren nu presenterar för landsbygdsminister Peter Kullgren.
Vi tvingas tyvärr konstatera att hon har valt att gå fram med skrivningar som rimmar mycket illa med de hoppfulla riktlinjerna för djurskydd i Tidöavtalet. Det är ett direkt angrepp mot svenska kors lagstadgade rätt sedan decennier att få vara utomhus och beta.
Det mest uppseendeväckande förslaget är att kor som hålls i så kallade lösdriftsanläggningar ska kunna hållas inne året om.
Det är ett direkt angrepp mot svenska kors lagstadgade rätt sedan decennier att få vara utomhus och beta.
Hoppas regeringen är lyhörd
Vi hoppas att regeringspartierna och Sverigedemokraterna slår vakt om Tidöavtalets djurskyddsambitioner och är mer lyhörda för våra följande förslag än vad utredaren har varit:
- Kor är betande djur och forskningen visar tydligt att bete är viktigt för kors välfärd och hälsa. Utredarens förslag om en begränsning av betesrätten är inget annat än ett hjärnsläpp, som allvarligt urholkar trovärdigheten i svensk djurskyddspolitik.
- Genomför kraftigt höjda djurvälfärdsersättningar för dem som har sina kor ute längre än vad som stadgas i dagens regelverk. Detta är ett förslag som även handeln har fört fram. Ersättningarna bör även gälla för kalvar yngre är sex månader och tjurar som i dag inte har någon betesrätt alls.
- Inför snarast skrivningarna i EU:s animaliedirektiv om att tamdjur ska skyddas mot rovdjursangrepp och genomför en rejäl höjning av de anslag som kan betalas ut för skyddsåtgärder, som rovdjurssäkra stängsel.
- Inom EU måste Sverige trycka på för att existerande regelverk för djurskyddet uppgraderas. Det är hög tid att den förra EU-kommissionens planer på bättre djurvälfärd genomförs, bland annat när det gäller ett förbud mot att hålla lantbruksdjur i burar, enligt medborgarinitiativet End the Cage Age.
- Sverige bör också driva på för det som kallas ”mirror clauses”, det vill säga att EU ställer samma djurskyddskrav på importerade varor som på dem som produceras inom EU.
- Dessutom bör Sverige verka för att EU:s avskogningslag, som ska hindra handel med produkter från områden med omfattande avskogning, utökas så att även fläsk- och kycklingprodukter tas med i beräkningen.
- När det gäller det globala djurskyddet är det viktigt att Sverige går i bräschen för en FN-deklaration om djurs välfärd. Sverige var ett av de första länderna i världen som ställde sig bakom att en sådan deklaration skulle införas och måste nu intensifiera arbetet så att den kan bli verklighet.
Roger Pettersson, generalsekreterare World Animal Protection, Sverige
Gunnela Ståhle, ordförande Vi Konsumenter
Vill du läsa artikeln på Altinget.se där den publicerades,
klicka här.