Gunnela Ståhle: särskilt yttrande i utredningen

Utredarens uppgift var att analysera och föreslå åtgärder för att stärka konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedels-producenter med bibehållna högt ställda djurskyddskrav. Jag anser att flera av utredarens förslag strider mot utredningens direktiv. Expertgruppens sammansättning och utredarens förslag domineras av primärproduktionen, vilket innebär att det är fokus på vad animalieproducenterna kräver och allt för lite på vad djuren behöver. Förslagen kring den gemensamma jordbrukspolitiken CAP är alltför begränsade. Det saknas också konkreta förslag kring vad marknaden ger för möjligheter till ökad lönsamhet. Att forskningen inte har varit representerad har varit en begränsning när det gäller utredningens vetenskapliga kvalitet.

Konsumentstudierna visar att konsumenternas efterfrågan/marknaden inte är medlet för att uppnå ett acceptabelt djurskydd (ett marknadsmisslyckande). Det krävs att samhället ställer upp regelverk, precis som när det gäller exempelvis miljö och livsmedelssäkerhet. Och i det här fallet gäller det djur som kännande varelser. Detta är också bakgrunden till att EU-kommissionen inledde ett arbete med skärpt djurskyddsregelverk inom unionen. Vetenskaplig forskning finns som visar på vad djuren behöver, vilket djurskyddsreglerna baseras på. En minskning av antalet djurskyddsregler kan inte vara ett självändamål och måste noggrant vägas mot målsättningen med bibehållet högt ställda djurskyddskrav. Det krävs en djurskyddslagstiftning för att tillförsäkra djuren ett gott djurskydd. Det finns djurhållare som sköter sina djur på ett bra sätt, men Jordbruksverket som tillsynsmyndighet kan bekräfta att det finns djurhållare, som inte ger sina djur ett tillräckligt djurskydd. Verket och näringen arbetar med frågorna med utgångspunkt från utfallet av djurskyddskontrollen.

Jag anser att utredaren bryter mot direktivet till utredningen och djurskyddslagen från 2018 genom att i djurskyddsförordningen undanta mjölkkor i lösdrift från kravet på att nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader sommartid ska vistas på bete. Med utgångspunkt från forskning och erfarenhet, som delgetts utredaren, går det inte att hävda att förslaget innebär att djurens välfärd inte påverkas negativt. Kors hälsa och välfärd gynnas av att mjölkkor vistas på bete och detta kan inte kan kompenseras i lösdriftstallar. EFSA:s (European Food Safety Authority) slutsats och Jordbruksverkets uttalande stöder detta. Utredaren har inte heller beaktat att miljön i många befintliga lösdriftsstallar inte fyller rimliga krav på djurens miljö från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Utredarens förslag innebär en försämring av djurens hälsa och välfärd. Jag vill också uppmärksamma att ett stöd till ombyggnation av stallar för uppbundna kor riskerar en utveckling av djurmiljöer som inte fyller kravet på en god djurmiljö.

Det finns en potential att i utökad omfattning utnyttja den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP för att öka lönsamheten för lantbrukarna. Jordbruksavdrag, kompensationsstöd, investeringsstöd, vallstöd, utökat stöd för naturbetesmark, stöd för betad mark och utökade djurvälfärdsersättningar kan vara vägar till ökad lönsamhet. Man kan också som Finland överväga en statlig finansierad avbytartjänst. Sverige bör också driva för att i handelsavtal mellan EU och tredjeland ställa krav på att importen ska leva upp till gällande djurskyddskrav inom EU.

Det saknas en aktuell omvärldsanalys och en strategi för ökade intäkter från marknaden för att stärka lönsamheten med bibehållet starkt djurskydd och med fortsatt förtroende hos marknaden och konsumenterna. Representanter från hela livsmedelskedjan saknas, vilket innebär att marknadsaspekter kring betalningsvilja, förtroende och transparens behandlas bristfälligt. Livsmedelsföretagen LI, anger svensk unik djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning som unika försäljningsvärden. Dagligvaruhandeln ger starkt stöd för det svenska beteskravet för mjölkkor. Världsnaturfondens WWF:s projekt ”Hållbar livsmedelskedja” omfattar en majoritet av svenska livsmedelsföretag inklusive dagligvaruhandeln. Djurvälfärd ingår i kriterierna.

Man kan konstatera att svenska/internationella bondeägda mejeriers agerande och affärsstrategiska val har haft stor betydelse för utbudet av svenska mejeriprodukter och därmed svensk marknadsandel. Speciellt gäller detta den svenska ostmarknaden där en låg marknadsdel har stor betydelse för svensk mjölkproduktion. Minskat förtroende för svensk mjölkproduktion genom att avveckla beteskravet oroar den svenska köttbranschen. För svenska slakterier, även danskägda, är svenskt djurskydd är ett starkt argument, som gett höga marknadsandelar och betalningsvilja.  Mejeriernas hållbarhetsersättningar ger möjlighet att premiera bete för kor, som i dagsläget utnyttjats marginellt.

Det finns ett stort engagemang för välfärden för livsmedelsproducerande djur hos en majoritet av svenska konsumenter. Konsumentstudier och höga marknadsandelar för de flesta svenska animalier bekräftar detta. Utredarens slutsatser kring möjligheter på marknaden och konsumenternas betalningsvilja är därmed bristfällig och missvisande. Resonemang kring förutsättningen för certifieringar, som ofta är ett krav från industri och dagligvaruhandeln saknas helt. Ett intressant alternativ är att dagligvaruhandeln inför djurskyddskrav vid upphandling, som man idag ställer krav på hanteringen av antibiotika till djur.

För att uppfylla kravet på förutsägbarhet, rättssäkerhet och kontrollbarhet måste djurskyddsregelverk vara tydliga. Målstyrda regelverk fyller inte dessa krav. Dessutom handlar regelverket om att skydda levande kännande varelser och främja deras välfärd.

Utredararen anser att virtuella stängsel ska godkännas enligt djurskyddsförordningen. Detta trots att metodiken är under prövning från djurskyddssynpunkt och innebär en stor risk för rovdjursangrepp.

Utredaren har föreslagit glesare besöksintervall och möjlighet för djurägare att själva behandla kalvningsförlamning. Detta är ett producentkrav, som kräver att det diskuteras med veterinärkåren och ansvarig myndighet Jordbruksverket. Behandling av kalvningsförlamning är under utvärdering. Det är inte ett enkelt ingrepp utan kräver kompetens och rutin och är inte riskfritt. Jag ställer mig negativ till en uppluckring av regelverket för VILA. Att djurägaren själv får behandla sina djur måste bygga på veterinära bedömningar och säkerställa att läkemedelsbehandlingar sker på ett betryggande sätt.

Med stöd för de omfattande negativa effekterna av utbrott av såväl epizootier som zoonoser för såväl samhället som för den enskilda djurhållaren finns tydliga skäl för att inkludera smittskyddsaspekter i förprövningen av djurstallar enligt Jordbruksverkets och SVAs utredning 2022 Jordbruksverket och SVA föreslog i rapporten att förprövningen av stallar och andra förvaringsutrymmen utökas så att den även omfattar prövning utifrån djurhälsolagstiftningen. Med hänvisning till att djurskyddslagstiftningen omfattar krav på bete för nötkreatur, får och getter bör tillgången till lämplig mark för bete ingå i förprövningen av nybyggnation eller ombyggnation av djurstallar där djurantalet ökas.  Ett sådant krav hade motverkat utvecklingen av stora mjölkbesättningar med brist på tillräcklig areal för betesmark.