Vad har hänt det senaste halvåret?
Den självklara frågan blir förstås: Vad är det som har hänt detta senaste halvår som motiverar en så radikal omläggning? Att ett behov av ökat stöd plötsligt omvandlas till inget behov alls?
Sett ur konsumenternas perspektiv har absolut ingenting hänt. Inflationen fortsätter driva upp priserna. Bedrägerierna mot framför allt äldre fortsätter. Samtidigt ska vi alla ställa om till en hållbar konsumtion.
Eftersom nästan alla lagar på konsumentområdet fattas i EU behövs en stark konsumentröst där. Det handlar om våra pengar, vår hälsa, vår integritet. Myndigheter kan inte företräda konsumenter i EU. Därför är Sveriges Konsumenters europeiska arbete och medlemskap i den europeiska konsumentrörelsen så viktigt.
Regeringen vill stärka Allmänna reklamationsnämnden, ARN. Det är bra. ARN har en stor arbetsbörda efter pandemin med otaliga tvister. Men ARN:s arbete handlar om att komma till rätta med skador som redan uppstått. Det vi i konsumentrörelsen arbetar med är till stor del att förhindra tvister genom att driva på för bättre lagstiftning och genom information- och mobiliseringsarbete.
Båda behövs.
Nu vet vi vad regeringen vill
Civilsamhället har en central betydelse som en viktig demokratisk röst. 2018 och 2019 såg vi ökade anslag från dåvarande regering inom utgiftsområde 18. Sedan dess har anslagen minskat till dagens 14 miljoner. Nu vet vi alltså vad regeringen vill framöver.
I en statsbudget är det här små summor. Men vi i civilsamhället är drivna i att göra stora insatser även med små medel. Bland annat har vi ökat trycket på bankerna för att de ska lösa de stora problemen med nätbedrägerier. Och arbetat för handfast starkare konsumentskydd mot fulsälj. Och vi skulle kunna göra mycket mer, om regeringen insåg potentialen.
Omställningen mot hållbarhet och cirkulära flöden kräver att samhället tar hänsyn till olika gruppers behov. Här menar vi att den ideella sektorns kraft inte utnyttjats tillräckligt.
Till skillnad från myndigheter kan vi agera snabbt, utmana normer och strukturer. Med vår demokratiska förankring och vårt medlemstryck kan vi driva på utvecklingen nerifrån och upp.
Tänk om, regeringen
Sveriges Konsumenter samlar 21 medlemsorganisationer som alla på olika sätt verkar för konsumenterna. Att som oberoende konsumentorganisation liera sig med sponsorer kan vara komplicerat eller rentav omöjligt ur ett trovärdighetsperspektiv. Det gör det statliga anslaget extra viktigt.
Vi uppmanar därför regering och riksdag att tänka om. Norge och Danmark ger betydligt högre statliga bidrag till sina nationella konsumentorganisationer.
Inse att en stark konsumentkraft är ett måste för en väl fungerande marknad.
Det som är lätt att rasera är som bekant betydligt svårare att bygga upp igen.
Det handlar både om verksamheter och förtroende.
Så återställ stödet. Inte bara till 2023 års nivå, utan till minst 2019 års. Det är i allas intresse, för konsumenterna och den hållbara utvecklingen.
Undertecknare
Jan Bertoft
generalsekreterare Sveriges Konsumenter
Marie Linder
ordförande Sveriges Konsumenter
Åsa Lindestam
ordförande PRO
Eva Eriksson
förbundsordförande SPF Seniorerna
Jonas Friberg
ordförande Resenärerna
Björn Bernhardson
verksamhetsledare Äkta vara Sverige
Ingrid Ekrem
ordförande Fritidsodlingens Riksorganisation
Gunnela Ståhle
ordförande Vi Konsumenter
Annika Wilow Sundh
Konsumentvägledarnas förening
Åsa Hagelstedt
generalsekreterare Djurskyddet Sverige
Lillemor Wodmar
Svenska Djurskyddsföreningen
Alexander Wilson van Deurs
förbundsordförande jagvillhabostad.nu
Emmeli Wulfstrand
förbundsordförande Verdandi
Hulya Gursac Sinemli
ordförande SIOS