Debattartikel: ”Kor bör inte hållas inomhus hela livet”

Det är farligt att leva – både för människor och för kor. Men vad mer är – det är naturligt. Det kommer aldrig någon forskningsstudie i världen att kunna ändra på, skriver Martin Ragnar och Vi Konsumenters Gunnela Ståhle i en debattartikel i ATL.

I våras initierade LRF och Svensk Mjölk genom Växa en studie om att hålla mjölkkor i lösdriftsstall året om. Syftet med studien är att undersöka om och hur mjölkkors djurvälfärd förändras efter vistelse i lösdriftsstall under alla årstider. I förlängningen finns det så klart ett hägrande mål om kostnadsbesparingar inom mjölk- och animalieproduktionen om korna kan ta samma steg från den farliga naturen och in på betonggolvet och i lysrörsljuset som grisarna och kycklingarna/hönsen anträtt före dem.

Beroende på hur man väljer att lägga upp studien är det alls inte otänkbart att man skulle kunna finna att kor som hålls inomhus hela livet i lägre grad drabbas av olika fysiska åkommor till exempel i relation till sår som infekteras av jordbakterier vid utomhusvistelse. Det är ju i så fall en parallell till vad man skulle kunna komma fram till om man jämförde incidens av lättidentifierade fysiska åkommor hos vanliga frilevande människor med dem hos människor som levt i isoleringscell.

Naturen – eller livet i den mänskliga parallellen – är ibland tuff och den för med sig skrapsår och blessyrer.

Lyckligtvis finns det emellertid också något i den andra vågskålen, såväl för människor som för djur. Bäst sammanfattas det kanske i termer av ett allmänt välbefinnande hos den som lever fritt.

Det handlar både om motion, om sol, värme, taktila upplevelser, smaken av färskt gräs med mera. Den som någon gång bevittnat ett kosläpp har svårt att med någon trovärdighet hävda att korna rent psykiskt skulle må bättre av att hålla sig inomhus hela livet.

Att vi tolererar det för grisar och för höns handlar inte om att goda vetenskapliga belägg utan om att det skedde längre tillbaka i tiden då rationalitetens motorisering sågs som en kraft omöjlig att stoppa. Här finns alla skäl att tänka om snarare än att med dessa djurslag som bas argumentera också för kornas definitiva inlåsning.

Vad man nu än kommer fram till i Växas studie så finns sedan också djurskyddslagen att hantera. Portalparagrafen i lagen handlar om djurens rätt till sitt naturliga beteende.

Det tål att påminnas om att detta naturliga beteende inte förändras av en eventuellt kommande slutsats om att incidensen av en viss typ av blessyrer minskade med 28 procent när korna på gården X hölls inomhus under ett helt år jämfört med en kontrollgård i närheten.

Det är farligt att leva – både för människor och för kor. Men vad mer är – det är naturligt. Det kommer aldrig någon forskningsstudie i världen att kunna ändra på.

I en värld med oändliga resurser kan vi forska på precis allt. I den verkliga världen är allas våra resurser begränsade och då är det viktigt att prioritera vad vi lägger våra begränsade resurser på.

Mot ovanstående bakgrund borde Växa tänka ett varv till på huruvida en forskningsstudie rörande den definitiva koinlåsningen verkligen är där de begränsade forskningspengarna gör störst nytta.

Martin Ragnar
forskare och författare

Gunnela Ståhle
Vi Konsumenter

Replik från Växa:

”Studien ska ge bättre djurvälfärd årets alla dagar”

Mer forskning och kunskap kan aldrig vara problemet. Det skriver Fredrik von Unge, avdelningschef Kunskap och Utveckling på Växa, i en replik.

Utvecklingen i den svenska mjölkproduktionen har skett i rasande takt. Den snabba teknikutvecklingen innebär bland annat att många mjölkbönder har dagsaktuell information om kons hälsa och produktion.

Dagens stallar byggs på nya sätt och sammantaget lever i dag en majoritet av de svenska mjölkkorna i lösdriftsstallar. I dessa stallmiljöer rör sig korna fritt mellan foderplats, mjölkning och viloplats.

Men vad säger forskningen om djurvälfärden i lösdrift?

Svaret är att forskningen inte säger mycket alls. En stor internationell litteraturstudie från ”Oxford Systematic Review” slog i höstas fast att det behövs mer kunskap på området innan det går att dra några tydliga slutsatser.

Vi vill tillsammans med forskare och veterinärer studera ett stort antal djurvälfärdsparametrar under ett helt år. Hur påverkas exempelvis renhet, skador, rörelse och hull av inomhusvistelsen i lösdriftsstall?

Vi är övertygade om att svaren vi får är en viktig kunskapskälla för att fortsätta utveckla den svenska mjölkproduktionen, för bättre djurvälfärd årets alla dagar. Svensk mjölkproduktion är redan idag bland världens främsta vad gäller djurhälsa, mycket tack vare fakta, forskning och förebyggande arbete i branschen.

Men vi vill bli ännu bättre. Mer forskning och kunskap kan aldrig vara problemet.