Vi Konsumenter är en ung, fristående och partipolitiskt obunden organisation för alla konsumenter.

VK gör nytt inspel i livsmedelsstrategin

onsdag 8 mars 2023

Vi konsumenter (VK) är en konsumentförening vars aktiviteter och kompetens fokuserar hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. VK finns i Jordbruksverkets råd för hållbar produktion och konsumtion av livsmedel på uppdrag av Sveriges Konsumenter och i Livsmedelsverkets råd för hållbar konsumtion på eget uppdrag. Föreningen deltar i departementets nationella nätverk för djurskydd och Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, Veterinär och Livsmedel (STRAMA VL) och SVA:s projektråd.

Förändringar i livsmedelstrategin bör bygga på en ordentlig analys. Vilken är den verkliga självförsörjningsgraden och hur ska den beräknas? 50 % är inte relevant. Har svensk produktion verkligen minskat efter EU-inträdet? Hur mycket av vad vi kan producera och som vi konsumerar i Sverige har svenskt ursprung? Vad är en realistisk prognos kring export? Varför har varken nationella miljömål eller lönsamhet i primärproduktionen uppnåtts med livsstrategin från 2107? Om vi ska öka produktionen – vad och på vilket sätt? Hur bidrar en ökning till såväl ökad hållbarhet som ökad lönsamhet?

Vi Konsumenter vill med anledning av översyn av livsmedelstrategin framföra följande:

  • Skärpning av EU:s regelverk för djurskydd för att minska risken för antibiotikaresistens Från konsument- och hållbarhetssynpunkt är det angeläget att EU:s Green Deal och Farm to Fork får fortsatt stöd från svensk sida. Här kan finnas skäl till anpassningar till åtgärder när det gäller vad svenskt jordbruk har åstadkommit avseende användning av bekämpningsmedel och antibiotika. Men det finns ett starkt stöd från hela livsmedelskedjan inklusive konsument när det gäller behovet av ett kraftfullt förbättrat regelverk kring djurskydd och implementering. Detta är nödvändigt för att bidra till friska djur och minskat behov av antibiotika och därmed minskad risk för antibiotikaresistens. VK har skickat synpunkter till regeringen i april 2022. Internationellt arbete kring antibiotikaresistens är ett åtagande enligt den nationella strategin.
  • Ökat fokus på biologisk mångfald
    Förutom behov av insatser för att minska livsmedelskedjans klimatpåverkan måste åtgärder vidtas för att bevara och öka den biologiska mångfalden. COP 15 innebär tvingande åtgärder och EU ställer krav. VK vill se ett ökat stöd till att bevara och öka arealen naturbetesmarker. Detta måste också omfatta restaurering av tidigare betesmark. VK vill se fler djur på bete genom stöd till certifieringen Naturbeteskött. Tjurar på stall ifrågasätts av konsumenter och dagligvaruhandel. Nordiska näringsrekommendationer måste också respektera krav på biologisk mångfald och svenska förutsättningar.
  • Svenska mervärden måste säkras för att behålla trovärdighet och konkurrenskraft gentemot ökad import.
    Det finns ett starkt stöd hos svenska konsumenter för svenska mervärden som en låg antibiotikaförbrukning, ett gott djurskydd, korta transporter och miljö och klimat. Konsumentstudier visar att konsumenterna värderar högt att djur får beta, exempelvis mjölkkor, vilket också har stöd hos dagligvaruhandeln. Eventuella regelförenklingar måste beakta risker för förtroendekris. Värdet av svenskt regelverk måste också beräknas med aktuella fakta. För trovärdigheten bör livsmedelstrategin även i fortsättningen stödja av riksdagen beslutade 16 miljökvalitetsmål liksom stöd till ekologisk produktion och konsumtion. Därutöver finns skäl att stödja andra certifieringar som Naturbeteskött och Klimatcertifiering. Det är tveksamt om Sverige kan vara lågprisland med hänvisning till klimat, avstånd, arbetskrafts- och byggkostnader mm.
  • Ursprungsmärkning är en förutsättning för att stärka svensk marknadsandel.
    En stor del av den importerade maten konsumeras inom restaurang och storhushåll. Därför blir ursprungsmärkning särskilt viktig och har starkt stöd hos konsumenterna. Sverige har drivit frågan om ursprungsmärkning av kött på restaurang och VK har svårt att förstå att regeringen har dragit tillbaka ansökan. Den frivilliga märkningen Från Sverige har ökat och uppskattats. Men en förutsättning för kommunikationen har varit svenska mervärden.
  • Minskad klimatpåverkan
    Minskad konsumtion av animaliska livsmedel bör i första hand gälla importerade produkter. Konsumtionen av kött och mejeriprodukter ska gynna svenska miljökvalitetsmål som ett rikt odlingslandskap och biologisk mångfald. Det ta är också viktigt för kommande nordiska näringsrekommendationer. Innehåll av för människan nödvändiga näringsmedel måste beaktas. Ökad stimulans behövs till odling av svenska baljväxter, grönsaker och frukt och till investeringar i leden efter primärproduktionen. VK förordar stöd till övergång till fossilfritt jordbruk. Kolinlagring i jordbruksmark exempelvis regenerativt jordbruk innebär en intressant potential. Vallodlingens positiva effekt på kolinlagring och jordhälsa stärker argumentet för att återinföra vallstödet i CAP.
  • Minskad sårbarhet
    Fakta visar att det svenska jordbruket kan försörja mer än den svenska befolkningen med energi och protein. Sårbarheten ligger i importerade insatsmedel som drivmedel, handelsgödsel, foder, läkemedel, reservdelar m m. Inriktningen bör därför vara att minska den sårbarheten. Att behålla och öka marknadsandelar för svenska livsmedel är en viktig del av att minska sårbarheten (se tidigare synpunkt) och öka hållbarheten. Ökad export av svenska råvaror bedöms vara behäftad med stor osäkerhet. Strukturrationaliseringen har ökat sårbarheten. Särskilt gäller detta djurhållningen med stora besättningar där sjukdoms- och zoonosutbrott får stora effekter. Smittskydd bör därför ingå i förprövningen av djurstallar.

Vi Konsumenter
genom Gunnela Ståhle
ordförande