Hållbarhet och djurskydd är mervärden som stärker konkurrenskraften för svenskt kött

Den 14 november ordnade Vi Konsumenter, Världsnaturfonden WWF och Djurskyddet Sverige ett seminarium: Mindre men bättre kött. Intresset var stort och vi räknade in över 60 anmälningar med en bred representation av producent – djurskydd och konsumentorganisationer, myndigheter, dagligvaruhandeln, SLU, media m m. Gunnela Ståhle välkomnade och tackade speciellt KSLA för lokal och teknisk hjälp och Sigill Kvalitetssystem för fina Amaryllis till inledarna.

Vi hade två budskap:
– Tumma inte på det svenska djurskyddet, som är ett viktigt mervärde för konsumenterna . En urvattning av svenskt djurskydd kan öppna upp för att importkött kan få en konkurrensfördel
– Det måste finnas ett politiskt ansvar för att uppfylla det som livsmedelstrategin lovar d v s en ökning av svensk matproduktion på ett hållbart sätt. De svenska miljömålen ska uppfyllas, arealen naturbetesmark ska öka och djurskyddet ska behållas på en hög nivå. Det är regeringen som äger livsmedelsstrategin.

Gunnar Rundgren pekade på svårigheten att definiera vad som är hållbart jordbruk. LCA-hållbarhet tar inte alls hänsyn till djurens behov. Det saknas ett systemtänkande och vi måste sätta in djuren i sitt sammanhang. Kor kan skapa både bra och dåliga miljöer. Men ge djuren rätten till naturligt beteende och välfärd. Att ta bort djuren från jordbrukssystemet gör hela systemet fattigare och mer sårbart (läs mer i bifogad artikel).
Anna Richert berättade att även om WWF inte arbetar med aktiv marknadsföringen av Köttguiden, så finns intresse och den har laddats ned 24 000 gånger. Köttguide sprider sig till andra länder Finland, Österrike och Frankrike. Man jobbar med White Guide Junior och Green Guide och med att använda guidens kriterier mot intresserade företag.
Christer Lundin, Danska Landbrug och Födovarer deklarerade att man inte vill konkurrera med svenskt griskött, utan snarare med polskt och tyskt. De djurvälfärdsmärkningar med tre hjärtan som införts i Danmark konkurrerar med svensk modell med grisknorrar, lösa suggor, mer utrymme, avvänjning efter 28 dagar och restriktiv antibiotikaanvändning.
Elisabet Qvarford, Svenskt Kött, visade att konsumtionen av gris – och nötkött inte ökar, utan det är kycklingen som ökar. Märkningen Från Sverige har starkt bidragit till ökat intresse för svenskt kött och det finns ett stort förtroende. Det är viktigt att klargöra att det inte finns antibiotika i kött, utan att det är användningen som är kritisk. Viljan finns också hos offentliga upphandlare att köpa svenskt kött, men priset styr.
Paneldebatten: Gunnela Ståhle, Vi Konsumenter, Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sverige, Christina Nordin, Näringsdepartementet och Åsa Domeij, Axfood.
Vad konsumenterna vill ha framgår av bilagan d v s. Vi ska känna trygghet i att det finns regelverk, engagemang, kunskap, kompetens, och tillämpning som värnar djurens hälsa och välbefinnande och livsmedlens säkerhet i hela kedjan – från gen till kotlett. Men vi vill också veta hur olika produktionsformer påverkar klimatutsläpp, användningen av kemiska bekämpningsmedel och biologisk mångfald. Det blev en debatt kring Jordbruksverkets hantering av nya djurskyddsföreskrifter. Åsa Hagelstedt framhöll: Vi uppmanar till att köpa svenskt, men känner nu oro för att vi inte kan lita på lagar och regler. Det här är en viktig symbolfråga. Risken finns att vi tappar förtroendet för det svenska, sade hon och varnade för att försämringar i djurskyddet kan innebära öppningar för danskt griskött på den svenska marknaden. Åsa oroar sig också för vad en ny djurskyddslag innebär i form av flexibilitet, målstyrning och funktionskrav. Åsa Domeij betonade att svenska mervärden som djurskydd är ett viktigt konkurrensmedel tillsammans med förädling och innovation. Högre pris för svenskt kött måste märkas hos bönderna. Mervärden som beteskravet och svenskmärkningen har bidragit till att handeln satsar på svensk. Nagga inte djurskyddet i kanten, eftersom det minskar konkurrenskraften sa Åsa Domeij. Christina Nordin betonade att livsmedelssektorn har en unik betydelse för jobben, biologisk mångfald och världens behov av hållbar mat. Näringsdepartementet stöder Jordbruksverket och anser att vikten av det vetenskapliga rådet kring djurskyddsfrågor är övervärderat.  Anna Richert skickade med att livsmedelsstrategin måste uppfylla de nationella miljömålen.