Ökad svensk matproduktion, men hur?

Regeringen har efter långa förhandlingar med övriga partier enats om målen för en ökad svensk livsmedelsproduktion. Målen har formulerats inom tre områden; regler och villkor, konsument och marknad och kunskap och innovation. Det är tre områden som regeringen tidigt signalerat. Den stora frågan kvarstår dock hur detta ska genomföras. Ökningen av svensk och ekologisk produktion ska svara mot konsumenternas efterfrågan och ökningen ska ske med uppfyllande av nationella miljömål.  Det innebär krav på lyhördhet för konsumenternas krav hos livsmedelskedjans alla aktörer. Det kräver också att hållbarhetsmålen också måste beaktas. Endast på detta sätt kan efterfrågan öka på svenska livsmedel. Export bedöms kunna vara ett komplement. Vi noterar också med tillfredsställelse att frågan om livmedelsförsörjning i kris har beaktats i målformuleringen.

Vi ser med spänning fram mot handlingsplanen, som har utarbetats under hösten. I denna ingår sannolikt Peter Larssons rapport över utvecklingen av en sammanhållen livsmedelskedja. Vilket ansvar har politikerna? Vilka uppdrag kommer regeringens ge till berörda myndigheter? Vilka lagändringar krävs och kan accepteras? Vilka stöd kan ges till livsmedelskedjans aktörer för att främja en hållbar utveckling?  Man säger sig ha hämtat mycket från Konkurrenskraftutredningen, med ett glädjande undantag. Man avser inte att sänka det svenska djurskyddet. Djurskydd är en högt prioriterad fråga hos konsumenterna. Beslutet om förslag till en ny djurskyddslag bör också leva upp till samma intention.