Gunnela bloggar på Näringsbloggen om kommande svenska livsmedelsstrategin

Vi Konsumenters ordförande Gunnela Ståhle har blivit inbjuden till att vara gästbloggare på Näringsbloggen, en blogg som drivs  av Näringsdepartementet i syfte att informera om arbetet med att ta fram en livsmedelsstrategi. Näringsdepartementet bjuder också in gästbloggare från hela livsmedelskedjan att bidra med tankar och idéer kring utformningen av strategin och Gunnela gästbloggar nu på temat.

En livsmedelsstrategi med omtanke om människor, djur och natur

Det är angeläget att regeringen lägger en vision och en strategi om en svensk livsmedelsproduktion som fylls med omtanke om människor, djur och natur. Den stora importen av livsmedel strider mot det övergripande målet för miljöpolitiken, vilket är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Men för att generationsmålet ska uppfyllas, måste svenskt lantbruk även i fortsättningen producera med låga utsläpp av klimatgaser, god djuromsorg, låg antibiotikaförbrukning och miljöåtgärder. Tal om konkurrens på lika villkor strider mot generationsmålet.

Men hur ska den svenska konkurrenskraften stärkas? Vill man skapa värde i produktionen borde man förstärka de svenska mervärdena snarare än att montera ned dessa till EU:s nivå. Det ligger något väldigt motsägelsefullt i att man från lantbrukarhåll ropar på att häva beteskravet, när 85 % av bönderna säger sig vilja ha sina kor på bete. Lika motsägelsefullt är det att danskarna vill släppa loss sina suggor, medan svenska Grisföretagarna vill stänga in suggorna, trots att detta inte visat sig rädda fler spädgrisar.

Bland alla åtgärder talas nästan alltid om att sänka kostnader i primärledet och sällan om slakteriers och mejeriers effektivitet och förhandlingskraft mot handeln. Men konsumenterna vill inte betala hävdar bönderna. Så är det inte. Sverige har högst andel av de som tänker på djurvälfärd när man handlar mat i EU. Djurs välfärd värderas också högt i aktuella konsumentstudier från LRF Mjölk, Svenskt Kött och Svensk Fågel. Svenska konsumenter väljer svenska livsmedel och betalar mer för dessa. I livsmedelsbutikerna är köttet till 70-80% svenskt. Utmaningen ligger i charkråvaran, färdigmaten, köttet på krogen och mjölkprodukterna, framför allt osten.

Som konsument letar jag ofta förgäves efter ursprungsmärkning på ost och syrade produkter. Jag är inte ensam om att tycka att det är självklart att jag som konsument ska betala lite mer för att svenska kor går på bete och att dessa pengar ska gå tillbaka till svenska mjölkbönder. Men ursprungsmärkning måste fyllas med innehåll och kommuniceras. Att mervärdena inte kommunicerats har varit den stora svagheten under många år. I dagsläget är det ICA som gör det stora jobbet när det gäller marknadsföring av svenska mervärden för kött – god djuromsorg, unik låg antibiotikaförbrukning och salmonellafrihet.

Konkurrenskraftutredningen tror att förtroendet för svenska livsmedel fortsatt skulle vara hög även om Sverige skulle sänka lagstiftningen till EU:s nivå och att frivilliga kontrollprogram skulle införas som alternativ. Detta överensstämmer inte med flera konsumentstudier. Svenska konsumenter vill att samhället sätter ribban i form av lagstiftning. Att tala om modernisering, målstyrning och flexibilitet strider mot EU:s regelverk, skapar bristande tilltro för svenska livsmedel och blir rättsosäkert för bönderna.