Beteskravet upprätthåller de svenska mjölkböndernas konkurrenskraft

Om beteskravet för kor tas bort försvinner också många konsumenters motiv för att köpa svensk mjölk, skriver i Sydsvenskan sju forskare och organisationsföreträdare, däribland Vi Konsumenters ordförande Gunnela Ståhle.

Den 12 februari gick riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD) ut med ett pressmeddelande där han bland annat föreslår att Sverige ska avskaffa beteskravet för de kor som finns i kostallar med lösdrift. Han anser att beteskravet är otidsenligt, att det inte är ändamålsenligt och att det försämrar mjölkböndernas konkurrenskraft. Som igår framgick på nyhetsplats i denna tidning driver också en grupp svenska mjölkbönder frågan om lättnader i kravet på att korna ska gå ute och beta.

Vi är av motsatt uppfattning.

Det är mycket olyckligt att vissa politiker, och även delar av lantbruksnäringen, allt oftare skyller dålig lönsamhet för animalieproducenterna på de svenska djurskyddsreglerna. Som ett mantra upprepas klyschan att bara vi tar bort de djurskyddskrav som skiljer oss från övriga EU, så kommer producenterna att börja tjäna pengar igen.

Forskningen har entydigt visat att vi måste se över effektiviteten i hela livsmedelskedjan och inte stirra oss blinda på djurskyddsregler, som om det vore lösningen. Och vart tar omsorgen om djuren vägen?

Det nuvarande beteskravet – minst två eller tre månader om året i norra Sverige och minst fyra månader i Skåne – är varken otidsenligt eller omotiverat för korna.

Otaliga vetenskapliga undersökningar visar en lång rad positiva effekter för kor som får gå ute. De blir friskare, får bättre kondition och ökad rörlighet i ben och leder, de har lättare kalvningar och blir lättare dräktiga.

Vidare är antalet spentramp och juverinflammationer klart lägre under utevistelse, och i princip alla klövsjukdomar blir bättre om korna släpps ut på välskötta beten. Lösdriftsystem för kor inomhus är inget fullvärdigt alternativ.

Framför allt gäller det betets positiva effekt på klövhälsan som är ett problem i många lösdriftsladugårdar.

Den goda djurhälsan hos svenska kor innebär låg antibiotikaförbrukning och liten risk för antibiotikaresistens, och är därmed en folkhälsofråga.