Rapport från Jubileumsseminariet

Vi Konsumenters jubileumsseminarium, 12 november 2014

Hållbar konsumtion- hur når vi dit?
Vi Konsumenter (VK) kunde glädja sig åt stort och engagerat deltagande vid sitt jubileumsseminarium 12 november på KSLA. Auditoriet representerade akademin, departement, myndigheter, näringen, ideella organisationer och konsumenter. Att göra saker tillsammans leder ofta till resultat kan vara en sammanfattning av seminariet. Deltagarlista bifogas. VK delade ut diplom till årets hållbarhetskock Johan Gottberg, Restaurang K-märkt, Garnisonen, Stockholm. Dagen avslutades med mingel med mumsbitar där kött fungerade som krydda. Ett stort tack till Kungliga Skogs – och Lantbruksakademien som upplät sina vackra lokaler för vårt 10-års jubileum.

Introduktion, ordförande Gunnela Ståhle
Sveriges konsumentråd (SK) bildades inför EU-inträdet. Konsumenterna kunde ju inte företrädas av en myndighet, d v s Konsumentverket. SK skapades av stora organisationer som LO, ABF, TCO, PRO, SPF mfl. Men vad skulle man göra av de engagerade människor som ville bli medlemmar? Så skapades Vi Konsumenter 2004. Dåvarande styrelsen ville lägga ned föreningen 2007, men protest från Christina Möller och Gunnela innebar omstart fr o m 2008. Föreningen har efter enkäter till medlemmarna prioriterat hållbarhetsfrågor kopplat till livsmedel – minskad köttkonsumtion och åtgärder som minskar risken för ökad antibiotikaresistens.Redan i november 2011 ordnades en workshop kring minskad köttkonsumtion och ett brett samtal i april 2012. I februari i år tog vi på SvD:s Brännpunkt upp frågan om hur vi kan minska köttkonsumtionen på rätt sätt tillsammans med Sveriges Konsumenter, Medveten Konsumtion, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden och Djurskyddet Sverige. Bakom låg ett öppet brev till livsmedelskedjans aktörer. Frågan kring antibiotikaresistens har drivits bl a i två Almedalseminarier tillsammans med dagens moderator Jenny Lundström, Svenska Djurhälsovården. VK har inom ramen för några veckor deltagit i och Initierat fyra debattartiklar kring hållbar produktion och konsumtion. Dagens seminarium kring hållbar konsumtion ska vara ett avstamp för nästkommande 10 år.

Mårten Carlsson, f d rektor för SLU, KSLA
Mårten inledde med en tillbakablick. På 40-talet var stallgödseln helig och grunden för växtodlingsplanen. Bekämpningsmedel som gift blev aktuell, när en maskinstationsanställd blev förgiftad av besprutningsmedel i stöveln. I LRF:s idetidskrift Nya Perspektiv från 1978 talades om ekologisk ekonomi. Mårten arbetade mycket med universitetets inre liv. ”En teknik som smeker naturen” där mät- och regleringsteknik är viktiga hjälpmedel. Men mycket om debatten handlade, och handlar om antingen eller. Vi måste väga värden mot varandra. Frågan känns speciellt aktuell, med tanke den olyckliga polariseringen kring ekologiskt och s k konventionellt jordbruk. Vi har långa livsmedelskedjor, men finns det närmarknadsfördelar? I dag närmar sig ICA producenterna. Forskningen måste lyfta sig till politiska nivån. Samspelet mellan akademin och samhället måste stärkas. Vad kan vi lära av historien och vad tycker dagens studenter, som kanske är friare att se framtidstrender?

Marianne Nilson, Docent i företagsekonomi, Stockholms Universitet
Vi måste försöka förstå kunders beteenden och handlingar. Det finns kulturella, sociala, personliga och psykologiska faktorer som påverkar. Skolmåltiderna är en viktig väg för att skapa kultur och kunskap om mat. Men vad gör konsumenterna

• Satsar inte mer än 6-8% på etiska fonder
• Hushållens årliga tillväxt på lån ökar med 5,7%
• Ökade sin livsmedelskonsumtion 2013 med 2,4%
• Ökade sin ekologiska konsumtion med 0,4%
• Genomsnittssvensken köpte frukt för 22 kr och godis för 35 kr per vecka
• Köper exotiskt i stället för närproducerat

Producenter och återförsäljare anpassar sig genom att bygga etablering och försäljningsmetoder på resultat av väl genomförda undersökningar,producerar i lågprisländer och transporterar. Man anpassar placeringen av olika livsmedel i butiken. Rationaliteten är överskattad. Konsumenterna är emotionella och påverkas av trender och vad som diskuteras.

(Klicka på bilden för att göra den större.)

Det är ofta mer verkningsfullt att satsa på återhållande faktorer än på pådrivande.

Christina Greko, Antibiotikaexpert, Statens Veterinärmedicinska Anstalt
I 80 år har vi framgångsrikt använt antibiotika för att bota infektionssjukdomar. Men nu talar WHO om en post antibiotic era. Boten biter inte längre. Vi har överanvänt antibiotika och underanvänt hygien. Målsättningen är att bevara antibiotika som verksamt läkemedel. Problem i sjukvården är sjukvårdens problem och inte djurens fel. Men begreppet One health” innebär att människa, djur och miljö hänger i hop. Man måste fokusera på friska djur om vi ska minska användningen av antibiotika till djur. I Norden har vi en förnuftigare antibiotikaanvändning. Sverige har vi minskat antibiotikaanvändningen till djur med 60 % sedan 80-talet. Det pågår en mängd parallella processer och tiden håller på att rinna ut. WHO arbetar nu fram en handlingsplan.

Vi måste sluta att skylla på varandra. Vi måste göra det tillsammans. Det behövs ny kunskap och forskning, men i slutändan måste vi fundera på vad priset på kotletten har för effekt på antibiotikaanvändningen till grisarna. Vi är alla en del av problematiken och vi har en skyldighet att åtminstone lära oss mer för att kunna göra medvetna val. Formas har gett ut en bra bok om antibiotika.

Louise Valentin, KSLA:s framtidsprojekt
Från hållbarhetssynpunkt måste vi minska vår köttkonsumtion. Man räknar med att vi har syntetiskt kött och 10 – 20 år. Insekter är ett intressant alternativ. Det finns 1900 ätbara arter och insekter förbrukar 12 gånger mindre foder än en ko. Insekter går dessutom att odla i staden. Man kan skörda skadeinsekter. En gång i tiden åt vi inte svamp. Vi kan säkert också vänja sig vid att äta insekter.

Diskussion
Anna Richert, WWF betonade att hållbar konsumtion måste vila på hållbar produktion. Vår svenska konsumtion är långt ifrån hållbar. Vi överskrider planetens gränser flera gånger om. Vi måste leva enklare och smartare. Det saknas en politisk vision. Sverige måste skapa sig en livsmedelstrategi, vilket man faktiskt diskuterar i USA. I EU är det däremot politiskt vacum. En kommunikation kring sustainable food drogs tillbaka. WWF driver ”Hållbar mat för alla”. LOHAS ( lifestyle on health and sustainability) borde kunna användas som hävstång – hälsospåret, svinnet, kött och socker!

Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen lyfte våra stora globala utmaningar. Man talar ofta om behovet av ökad produktion men minskat svinn är en av våra viktigaste utmaningar. En gemensam satsning på minskad köttkonsumtion och kampanjen för ekologiskt är en väg mot ökad hållbarhet. Den bristande köpkraften är ett problem. Hur väljer vi den bra maten och vilka förbud måste vi ta? Vi ska inte alltid behöva välja. Förorenaren betalar inte idag. Hur kan vi motverka ”Det är för dyrt!”

Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm

(Klicka på bilden för att göra den större.)

Oxfams doughnut visar på en mängd kriterier som krävs för att produktionen ska vara hållbar. Konsumenterna vill gärna handla hållbart, men vill inte välja. Det krävs åtgärder från politiker och företag. Det betyder mycket att stora företag går före. Det finns positiva exempel. Walmart, världens största detaljhandelsföretag har påbörjat ett genomgripande hållbarhetsarbete. Men bonden måste ges möjlighet att överleva. Det behövs mer forskning kring konsumentbeteende.

Nedslag i debatten
– Örjan Brinkman, Sveriges Konsumenter: Det finns andra organisationer. SK har formulerat sin livsmedelsstrategi. Handeln har instrumenten och lagstiftarna. SK står på barrikaderna när det gäller TTIP (frihandelsavtalet mellan EU – USA). Vad gör EU-kommissionen när det gäller efterlevnad av direktiv? SK har en bra dialog med LRF.
– Birgitta Staf-Larsson, SLU: Vi räknar inte på värdet av djurvälfärd som vi räknar på LCA.
– Anna Richert: WWF arbetar med Köttguiden, som kräver beräkningar
– Monica Sihlén, Konkurrensverket: I budgeten föreslås en upphandlingsmyndighet. Det skulle ge ökade möjligheter att jobba med Miljöstyrningsrådets kriterier i offentlig upphandling.
– Bo Algers, SLU: Politikerna sätter ramarna. Efterlevnaden av beslutade EU-direktiv är problemet. Sverige är alldeles för svagt. I Italien ingrep militär vid bristande efterlevnad. Dagligvaruhandeln har en nyckelroll. Man måste göra köttet dyrare.
– Louise Ungerth: Det är bra med dubbla processer. Man kommer fram genom samverkan. Soja-dialogen (RTRS-soja) är ett bra exempel. Ekonomiska styrmedel bör ske på global nivå. Kodioxid- skatt är ett bra styrmedel. Man borde bestraffa de som inte använder BAT-gödsel.

Johanna Sandahl: Naturskyddsföreningen bygger på fundamenten; kärlek till naturen, grön konsumentmakt och politikerpåverkan. Ekonomiska styrmedel måste leda rätt. Höjd bekämpningsmedelsskatt styr inte bort värstingarna. Köttskatt är svårt och känsligt. ”Svenskt” är inte politiskt gångbart.

My Sahlman, LRF: Positiva styrmedel är att föredra. Det är oroande om Sverige går före.

Maria Forshufvud, Svenskt kött: Det är viktigare med efterlevnaden av gemensamma EU-regler än med köttskatt. Produktion i olika länder måste ske på likartade villkor.

Christina Snöbohm, COOP: Det fuskas i den globala handeln. Vi utgår från olika människors behov. Men det är inte så enkelt. Många är medvetna. Det goda samarbetet är viktigt med utgångspunkt från olika plattformar. Dagens goda samtal är ett exempel.

Gunnela Ståhle, VK: När det gäller antibiotika talar vi om allas ansvar. Det bör väl gälla även i hela livsmedelskedjan kring hållbar produktion och hållbar konsumtion.

Anna Richert, WWF: Vi behöver ett välfärdsmått. WWF arbetar med ekologiska avtryck. Rosling talar om Safe operative space.

Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen. Det handlar om värderingar – det goda livet.

Vid anteckningarna Gunnela Ståhle

Anmälningslistan kan du se här.