Antibiotikaresistens – en högprioriterad folk- och djurhälsofråga

Föreningen Vi Konsumenter (VK) har sedan flera år varit inbjudna till de möten och nätverk som finns kring hur man ska verka för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens STRAMA. Det gäller antibiotikaresistens hos såväl djur som människor. Den 10 april samlade Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt till överläggningar med myndigheter och företrädare för svensk djurhållning för att få informera om läget och diskutera gemensamma åtgärder.  Förbrukningen av antibiotika till svenska djur fortsätter att minska räknat per samlad levande vikt. Andelen resistenta bakterier hos djur är låg. Förbrukningen av antibiotika till svenska djur är fortfarande lägst inom EU.  Men det finns hot som ständigt måste åtgärdas.  Speciellt är det viktig att minska risken för att resistenta bakterier förekommer i livsmedel. VK genom Gunnela Ståhle framförde följande synpunkter:

• Vi måste sträva efter att inkludera antibiotikaresistens i hållbarhetsbegreppet. Eftersom det finns målkonflikter mellan exempelvis djurvälfärd och klimataspekter är det viktigt att antibiotikaresistens blir en viktig aspekt i hållbarhetsarbetet. Det är viktigt att se sambandet mellan ett gott djurskydd, friska djur och minskat behov av antibiotikabehandling (Jordbruksverkets rapport Hållbar köttkonsumtion 2013:1).
• Det finns inget stöd för uppfattningen att vi av risken för ökad resistens ska sluta använda antibiotika till djur enligt professor Björn Olsens radikala uppfattning. Det är inte acceptabelt att inte få bota sjuka djur av djurskyddsskäl och av globala försörjningsskäl.
• Sverige måste ha bättre kontroll på antibiotikaförbrukninge till djur. I Tyskland, Holland, Danmark kan man följa förbrukningen på gårdsnivå. Dessutom måste vi ha uppföljning på djurslag, så att vi kan rikta förebyggande åtgärder.
• Hotas den svenska djurhälsan och ökar därmed risken för högre antibiotikaförbrukningen till djur? Kan vi skydda oss mot sjukdomar som finns i andra länder? Vad händer med EU:s allmänna djurhälsolag?
•  Vad är risken med import av finska smågrisar och slaktsvin? Handeln med djur är fortfarande den viktigaste spridningsvägen av smittor.